Förr var det kungen som förklarade krig. Sen tog riksdagen ifrån honom den rätten och rätten att förklara krig har sedan dess ansetts vara en probersten för alla demokratier.
I 10 kap. 9 § regeringsformen heter det:
Regeringen får insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Svensk väpnad styrka får i övrigt insättas i strid eller sändas till annat land endast om
1. riksdagen medgiver det,
2. det är medgivet i lag som angiver förutsättningarna för åtgärden,
3. skyldighet att vidtaga åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen.
Förklaring att riket är i krig får, utom vid väpnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande.
Regeringen får bemyndiga försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.
Idag för Sverige krig i Afghanistan. Mot afghaner - oklart vilka.
Det kriget har startats utan någon krigsförklaring från svensk sida och man kan verkligen fundera på om det skett författningsenligt. I praktiken gick det till så att två höga försvarsstabsofficerare med NAto-kontakter bestämde sig, övertalade dåvarande försvarsminister Björn von Sydow som i sin tur övertalade Göran Persson (inte svårt) och så var det klart. Resten var formaliteter.
Att krigsmakten i praktiken sätter dagordningen och skickligt manipulerar riksdagen dit den vill framgår av det senaste skurkstrecket från Högkvarteret, beslutet att sända enheter ur det svenska flygvapnet till Afghanistan. Bl a ska svenska Herkulesplan , extremt tunga och långsamma, perfekta måltavlor för den afghanska motståndsrörelsen frakta militär materiel som Nato nu kör med tåg genom Ryssland och Uzbekistan till Mazar-e Sharif till södra och östra Afghanistan där striderna är som intensivast.
Det enda som sägs i propositionen om denna extremt farliga insats - av oerhörd betydelse för USA:s möjligheter att fortsätta sitt folkmord på afghaner - är följande:
"Den transportflygenhet som kommer att ingå i det svenska bidraget till
säkerhetsstyrkan planeras att baseras i Mazar-e Sharif i norra
Afghanistan. Grundat på såväl nationella behov som ISAF:s behov, ska
transportflygenheten emellertid kunna användas över hela Afghanistan."
Skrivningen "såväl nationella behov som ISAF:s behov" är utsökt mångtydig. Nationella behov? Vilken nations? Knappst Sveriges? Afghanistans - näppeligen, eftersom Afghanistans parlament kräver att de amerikanska trupperna ska lämna Afghanistan. Återstår USA:s nationella behov.
Att tala om "transportflygenheter" när det handlar om extremt känsliga militära försörjningsuppdrag i brinnande krigszoner är milt sagt en förskönande omskrivning.
Om det fanns en opposition i Sveriges riksdag, skulle den lägga upp ett ramaskri!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.