Lejon i bur

Vi höll på att tömma ett förråd tillhörande Varbergs Hotellkrumelur som hotat kasta ut  innehållet  på gatan om det inte omedelbart utrymdes. Innehållet var Myrdals.

Krumeluren hade kommit fram till att Myrdal vore dement och på alla sätt passé.  Han cirkulerade  nu runt oss och förkunnade högt sin nya ståndpunkt. Det var obehagligt.
Nå, vi skyndade oss att last bilen för transport till Göteborg där lagerlokal anskaffats.

Vi visste ju att Myrdal försatts i ett tvångsläge och var beroende av krumelurens välvilja; han kunde ju inte vid sin ålder packa och flytta igen.

Alltså: för att rädda innehållet gällde det att snabbt utrymma.

Ny föreligger en film - "I väntan på Jan Myrdals död" av Bo Sjökvist och Bengt Lövgren - som gestaltar delar av Myrdals sista akt under krumelurens tak. Vi får se Myrdal arbeta vid skrivbordet och höra honom resonera om vidrigheten i att bli gammal.

Vi får också titta på krumeluren som badar i sina bad där han verkar trivas och han filosoferar över sin tillvaro och sitt beroende av Myrdal.

Det hela är underhållande och man imponeras av vad han åstadkommit inom hotellbranschen.

Vid ett tillfälle får vi bevittna hur Myrdal  sakligt kategoriserar krumeluren som nu  bestämt förnekar sitt  tidigare förkunnande om  Myrdals demens. 

En skojig scen som talar för sig själv. Man kan lugnt överlåta åt åskådaren att själv göra sin bedömning av hur det är att vara gammalt  lejon i bur.

Leif Stålhammer