Här bodde hominider för 300 tusen år sedan

Här ligger Denisova-grottan i Altaj i Ryssland, där ryska forskare 2008 upptäckte
en grotta med lämningar av en tidigare okänd hominid. Foto: Jelena Maslova

Upptäckten av Denisovagrottan i Altai Territorium 2008 och upptäckten av en tidigare okänd hominid fått har gett svensken Svante Pääbo Nobelpriset.

Han hyllas av sina ryska kollegor för sina insatser rörande Denisovamänniskans arvsmassa och förhållandet till andra hominider.

Ryska forskare är naturligtvis luttrade och vana vid att Nobelpriset går dem förbi. Ofta belönas ryssar som forskat vid västliga universiteten fast grunden lagts i Ryssland.

Svensk biolog Svante Pääbo tilldelades Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin för upptäckter rörande arvsmassan hos utdöda hominider, inklusive Denisova-människan.

Tack vare omfattande teknisk utveckling kunde Svante Paabo sätta nya standarder inom detta komplexa område och lyckades ta fram genomsekvensen för vår närmaste utdöda mänskliga släkting, Neandertalare.

"Detta följdes av hans sensationella upptäckten av en annan utdöda människor, Denisova.-människan", säger prisnämnden.

Ett 40 000 år gammalt fingerbenfragment upptäcktes år 2008 i Denisova-grottan. I benen finns väl bevarad DNA. Forskare lyckades sekvensera ett avsnitt av arvsmassan från ett benfragment. Därigenom upptäckte Pääbo en tidigare okänd hominid, som fick namnet Denisova.

Grottans första invånare var Denisovaner, som dök upp här för cirka 300 tusen år sedan. Deras förfäder flyttade in från Mellanöstern och bosatte sig sedan i södra Sibirien. Denisovaner levde i grottan fram till 40-45 tusen år f.Kr. e. Och det är också en unikt lång period.

Omkring 160 tusen år f.Kr. dök Neandertalare upp här. Denisova-grottan är den östligaste punkt i deras livsmiljö som är känd inom världsarkeologin. Denisovaner och neandertalare samexisterade tillsammans - ungefär under perioden 160 tusen - 50 tusen år f.Kr. e.

Forskare hittade benet av en ung flicka på 13 år, och av dessa lämningar fick de reda på att hennes mamma var en neandertalare och hennes pappa var en Denisovan.

Forskare från Novosibirsk-institutet för Arkeologi och Etnografi har bedrivit utgrävningar på platsen en månad i sommar och funnit en molar (tand) av en primitiv människa

Michail Sjunkov från institutet säger att  den genetiska interaktionen av Denisovaner och Neandertalare  stärka den moderna mänsklighetens immunförsvar:

I Denisova-grottan har man även funnit olika smycken, husgeråd: en ring, ett armband, ben-nålar med en ögla. Detta indikerar, anser Sjunkov, en ganska hög nivå av andlig, kognitiv nivå hos den primitiva människan.

Forskarnas arbete i Denisova-grottan visar att Altaj var ett av de centra där den moderna mänskliga systemet bildades. "Denisova-människan har gjort ett genetiskt bidrag till den moderna mänskligheten: hos invånarna i Sydostasien, Australien och Oceanien, kommer upp till 8% av det moderna genomet från Denisovaner. Att tibetaner tål syrebrist kan de tacka sina Denisovagener."

I framtiden kommer arkeologer att gräva djupare. De är ännu bara på 4 meters djup. Modern forskning metoder gör det möjligt för oss att fastställa förekomsten av vissa populationer av primitiva människor, inte bara direkt från deras kvarlevor, men också från det genetiska materialet i sedimenten. Denisova-grottan har bevarat dem väl.

"Mer än 700 prover har samlats in på tre platser och cirka 200 av dem gav genetiska material," säger Sjunkov sagt.

Namnet Denisova kommer från "Denisova pesjtjera", Denis grotta, och tros härröra från antingen eremiten Dionysos (ursprungligen grekisk natur- och fruktbarhetsgud) eller helt enkelt herden Denis som någon gång i tiden brukade vila här.

Stefan Lindgren

Källa: https://tolknews.ru/obsestvo/131778-nobelevskuyu-premiyu-prisudili-za-otkritie-altayskogo-denisovtsa?ysclid=l8txo1gyke569841840

https://ratenger.com/science/biology/denisovskiy-chelovek/?ysclid=l8tz181e4o290992736