31 december 2025

Bland hungerstrejkande chaufförer


Pelle Sunvisson har tidigare skrivit två böcker om migrantarbetare i Sverige, Svenska palmen och Svarta bär. I oktober 2025 utkom Andra vågen som handlar om en rekordlång strejk bland yrkesförare från Centraleuropa.


Även denna bok skildrar rättslösa arbetare och hur de utnyttjas hänsynslöst, men det är en helt obekant miljö som möter läsaren. Författarens stora personliga engagemang genomsyrar berättelsen om de strejkande männen liksom de kapitel som handlar om hans eget fackliga arbete i Solidariska byggare.

Gunnel Engström har läst. 

Han heter Ravshan och är uzbek, drygt femtio år gammal. Han försörjer sin familj, hustru och två döttrar, genom att köra transporter härs och tvärs i Europa för ett polskt åkeri. Arbetsförhållandena är usla och värst är att aldrig veta hur mycket av sin lön han faktiskt får ut. Företaget hittar på det ena avdraget efter det andra: för utbildning, för körtillstånd, för skadad last, för boende och så vidare. 

När ryktet går om en förestående strejk blir Ravshan entusiastisk, men när det kommer till kritan vågar han inte delta. Det är alldeles för riskabelt och han har ju sin familj att tänka på. Hemma hos dem igen kan han ändå inte koppla av utan skäms för sin feghet. 

Nästa gång – när andra vågen kommer – är Ravshan bland de strejkande och pekas till och med ut som informell ledare. Allt fler förare samlas med sina fullastade bilar på en stor parkering i södra Tyskland. Där organiserar de vardagen så gott det går under den strejk som kommer att pågå i tio veckor, men det är ont om mat och givetvis svårt att sköta hygienen. 

Värst är dock sysslolösheten och att förarna så småningom inte själva styr över sin strejk. Till slut ser Ravshan och hans närmsta förtrogna bara en enda utväg för att inte bli bortglömda och för att inte förlora aktionen: en hungerstrejk.

Parallellt med Ravshan och de strejkande får vi följa ett ”jag”, Pelle Sunvisson själv. Första gången är han på parkeringsplatsen i Gräfenhausen i augusti 2023 för att samtala med de strejkande, diskutera deras arbetsförhållanden, berätta om sitt fackliga arbete i Sverige och dessutom få inspiration och material till en kommande bok. Den ska, som hans tidigare böcker, innehålla ”Faktiska villkor, fiktiva karaktärer”. I september är Pelle tillbaka i Sverige igen och har börjat skriva på sin bok men det går trögt. Hans engagemang i ”Solidariska byggare” kräver ständigt mängder av tid och energi. I oktober blir han dessutom pappa för andra gången med allt vad det innebär av ”lämningar och hämtningar, umgängen med andra föräldrar, besök på bibliotek, simhallar och lekplatser”.

I december 2023 inträffar tragedin i Ursvik, när en bygghiss störtar till marken och fem arbetare dödas. Är de döda medlemmar i Solidariska byggare, är de någon Pelle känner eller är de till och med vänner? 

Redan dagen efter skriver han en text för Aftonbladet där han riktar ursinnig kritik mot ”politiker som hellre jagar papperslösa än exploatörer, mot fack som kapitulerat inför uppgiften att utsträcka det fackliga skyddet också till migrantarbetare och mot opinionsbildare som gjort det till sitt lukrativa kall att sparka neråt.” Under den tid som följer försöker han företräda de anhöriga. De döda måste identifieras, innestående löner ska betalas ut, försäkringsfrågor väntar på att lösas, pengar ska samlas in till de drabbade familjerna. Allt är oerhört känslomässigt påfrestande och till slut fungerar nästan ingenting: varken skrivandet, det fackliga arbetet eller familjelivet.

Det dröjer runt ett år för Pelle att känna sig redo att på allvar ta itu med den planerade boken. Han läser om det han skrivit hittills och tycker det är totalt misslyckat. Texten lyfter inte, men varför? Den tidiga arbetarlitteraturens storhet låg i att människor kunde känna igen sig och läsa om sig själva, men det fungerar inte längre. 

De som det handlar om kan inte läsa boken eftersom språket är ett hinder, och de som kan läsa den har inga egna erfarenheter som medger en identifikation. Lösningen blir avsnitten där Pelles ”jag” blir den som läsaren kan känna igen sig i.

Så hur slutar boken? Strejken är över och Ravshan gör bokslut – lyckades man eller inte? Varför gick det som det gick och hur ser framtiden ut? Eftersom Andra vågens författare är syndikalist och djupt engagerad i fackligt arbete är slutsatsen, uttryckt av Ravshan, denna: ”De skulle ha byggt en organisation, en till vilken andra kunde ansluta, en som de själva kunde tillhöra, de hade haft chansen, men missat eller fråntagits den.”

Gunnel Engström

Pelle Sunvison: Andra vågen (Verbal förlag, ISBN 978-91-90035-10-8)
289 kr direkt från förlaget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.