Hoppa med eller utan fallskärm?

Bör man generellt sett använda fallskärm vid hopp från höga höjder?

Problemet uppmärksammas av docent emeritus Gunnar Nyberg, specialist på invärtes medicin i en artikel i Medicinsk Access 7/2020.

Så här skriver Nyberg:

"Måste alltid RCT krävas för evidens?
Alltsedan införandet av begreppet evidensbaserad medicin, EBM,har det postulerats att endast randomiserade placebokontrollerade studier (RCT) kan ge full evidens av högsta graden. Smith GCS och Pell JP har i en artikel med titeln ”Användning av fallskärm för förhindrande av död och svår skada i relation till gravitationspåverkan: översikt av randomiserade kontrollerade studier” påvisat svårigheten med detta postulat.

Med utgångspunkt från att fallskärmshopp kan såväl skydda för död och skada, som att detta kan uppstå vid fallskärmshopp, utgick man förutsättningslöst från att söka efter kontrollerade studier som kunde visa om skydd mot eller orsak till död och skada var signifikant övervägande. (Det finns t.ex. dokumenterad överlevnad trots mycket högt fall utan fallskärm - se Guiness Book of Records)?

Såväl sökning av litteraturen som fastläggande av statistiska metoder gjordes enligt allmänt erkända regler för meta-analyser. Utfall definierades som död eller skada av definierad svårighetsgrad. Sökningen gav till resultat noll randomiserade kontrollerade studier. Författarna diskuterar möjliga felkällor till de observationella data som trots allt finns, såsom selektionsbias (försökspersonerna är särskilt utrustade på något sätt) eller publiceringsbias (negativa resultat kanske inte önskas bli kända för att skydda produkten t.ex.).

Man kan anta att den som vill testa fritt högt fall utan fallskärm har stor risk att vara svårt psykiatriskt sjuk, eller med andra ord: de som testar fallskärm är selekterade ur en frisk kohort."

Nyberg kommer till slutsatsen att "de som insisterar på att alla interventioner skall valideras genom kontrollerade randomiserade studier behöver landa på jorden med en duns."

red