Hälsa Bill, att det är en briljant idé....

Det folkvalda ryska parlamentet i lågor 4 oktober 1993. President Jeltsin gratulerades
av västvärldens ledare till "demokratins seger"

1993 sköt stridsvagnar sönder det ryska parlamentet. President Jeltsin, västmakternas favorit, hade beslutat att upplösa de folkvalda församlingarna. Hundratals dödades.

Ett par veckor senare anlände USA:s utrikesminister till Moskva med Clintons gratulationer. Men det var också ett lysande tillfälle att försöka smyga på Moskva en utvidgning av Nato.

1993 var ett avgörande år i Ryssland. Boris Jeltsin, en partipamp från Jekaterinburg hade 1991 svingat sig upp till makten och upplöst Sovjetunionen under kuppartade omständigheter - de avgörande besluten fattades på tre man hand i en bastu i Vitryssland medan alla behöriga organ rundades.

1993 hade motsättningar mellan de folkvalda institutionerna i Ryssland och presidenten vuxit till en stor varböld.

Jeltsin som hade stöd av den samlade västvärlden och i synnerhet USA och president Clinton beslutade att avvisa alla kompromisser. 21 september förklarade han att de folkdeputerades kongress, landets högsta lagstiftande organ och Högsta Sovjet skulle upplösas.

En majoritet av de folkvalda ansåg att han inte hade rätt till detta enlig författningen. Jeltsin hänvisade till det förtroende han fått i en folkomröstning i april 1993. Den så dock ingen om författningen. Drygt 40 miljoner av 107 miljoner väljare uttryckte bara vid den tidpunkten sitt förtroende för Jeltsin som president och hans reformpolitik.

4 oktober beordrade Jeltsin militär till Vita huset där folkdeputerades kongress satt i session tillsammans med vice presidenten, general Aleksandr Rutskoj och talmannen Ruslan Chasbulatov, nr 2 och 3 i den statliga hierarkin. Parlamentet sköts sönder och hundratals människor dödades i de oroligheter som följde (se bl.a. Stanislav Govoruchin: Den kriminella revolutionen, Tranan 1994). Gratulationstelegram strömmade in från politiska ledare i väst, alltifrån Carl Bildt, då statsminister i Sverige, till Bill Clinton som lovade allt tänkbart stöd.

Två veckor senare, 22 oktober 1993, anlände USA:s utrikesminister på besök i Moskva och här följer utdrag ur samtalen som hölls med Jeltsin och som nu släppts ur National Security Archives. Det intressant är här att se hur USA spelade upp Nato-frågan för att sprida medan järnet är varmt.

Ryssland hade åren 1989-91 fått mångtaliga löften om att Nato inte skulle utvidgas. Men Bill Clinton hade nu en idé!

President Jeltsin inledde mötet den 22 oktober med ett kort genomgång av händelserna den 21 september och den 3-4 oktober och uttryckte särskild uppskattning av president Clinton och utrikesminister Christopher  för deras tidiga och extremt värdefulla stöd....

Frågan av Nato:s expansion
Utrikesminister Christopher förklarade den amerikanska strategin att upprätta ett partnerskap för fred och underströk att inställningen till framtida nytt medlemskap i alliansen (Nato) var inkluderande och icke - diskriminerande.

President Jeltsin kallade det ett briljant förslag och utlovade sitt fulla stöd och tackade president Clinton för hans ledarskap i denna fråga som skulle kunna ha blivit ytterst svår för Ryssland.

Begrava Lenin
Jeltsin sa att Ryssland nu börjar utöva sin demokrati ungefär som det görs i Förenta staterna och på andra håll och sakerna är helt på rätt spår. Partierna och partiblocken nominerar sina kandidater till parlamentet som får 225 platser valda proportionellt och 225 representanter för territorierna valda i deras distrikt. Vad som har kommit som en överraskning för oss, sa president Jeltsin, är det stor intresset för de politiska partierna i valen. De är aktiva och livskraftig medan de fascistiska grupperna och partierna hukar sig. Det är de ansvariga som kan skylla den militära utpressningen på. [Militären stod på Jeltsins sida. Ö.a.]

Vidare betonade president Jeltsin att han också går framåt med det nya utkastet till konstitution som han ville ha ett beslut om i en folkomröstning samtidigt med valet den 12 december.... Då kommer Ryssland att ha en konstitution som uppfyller normerna för de bästa västerländska demokratierna.

President Jeltsin noterade också att Ryssland fortsätter att gå fram tillsammans med partierna för att avsluta den gamla totalitära regimen, där makten tillhörde sovjeterna som gjort narr av folket, som han beskrev det, sedan 1917. Han  avslutade med att säga: "Nu återstår bara för oss att begrava Lenin."

President Jeltsin noterade valen under de gångna sjuttiofem åren genomfördes under kommunistpartiets ledning och var inte rättvisa mot andra. Men hade naturligtvis funnits fria presidentval och nu hölls det första parlamentariska valet i den nya ryska demokratin. [I själva verket hade bara ett presidentval hållits, 1991, då Jeltsin valdes. SL.]

Tredje ämnet
Christopher övergick så till sitt tredje ämne som han noterade skulle vara mer substantiellt. President Clinton hade särskilt bett honom att tala med president Jeltsin om dennes senast brev om Nato...

President Clinton har beslutat vilken rekommendation han ska göra till Natotoppmötet i januari. I detta avseende kom ert brev precis i rätt tid och det spelade avgörande roll i presidentens övervägande.

Det kan inte komma på fråga att göra någon rekommendation som ignorerar eller utesluter Ryssland från fullt deltagande i Europas framtida säkerhet. Som ett resultat av vår studie ska ett "Partnerskap för fred" rekommenderas Natotoppmötet och det skulle vara öppet för alla medlemmar av North Atlantic Cooperation Council [de forna medlemmarna av Warszawapakten som inte ingick i Sovjetunionen. SL] inklusive alla europeiska och alla europeiska och NIS-stater [Newly independent states, de 15 forna sovjetrepublikerna. SL]. Där ska det inte göras några försök att utesluta någon och inga steg ska  tas för att knuffa någon före de andra.

En briljant idé
Vid den punkten hoppade president Jeltsin in och frågade om han förstått det korrekt att alla länder i f d Warszawapakten och Sovjetunionen skulle vara på lika fot och att det skulle vara ett partnerskap och inte ett medlemskap.

Utrikesminister Christopher svarade: "Ja, det stämmer, där ska inte ens finnas någon associerad status".

Jeltsin svarade: "Detta är en briljant idé, ett snilledrag." ... detta skulle skingra den spänning som vi nu har i Ryssland beträffande de östeuropeiska staterna och deras strävanden beträffande Nato. Det skulle ha blivit ett problem för Ryssland, särskilt om det hade lämnat oss med en andra klassens status. Nu, enligt er nya idé är vi alla lika och kommer att garanteras lika deltagande på grundval av partnerskap.... "Det är verkligen en storartad idé", sa han. "Säg Bill atrt jag är entusiastisk över detta lysande drag."

Utrikesminister Christopher tillade att vi naturligtvis kommer att titta på frågan om medlemskap på längre sikt. "Det kommer att ske en utveckling, på grundval av en vana att samarbete, men bara med tiden... De som önskar kan driva idén på sikt, men först senare.

President Jeltsin sa... att han hyste fullständigt förtroende för Förenta staterna och president Clinton...

Vad som händer här är att USA, som redan föregående år, 1992, fattat ett principbeslut om att utvidga Nato, trots försäkringar till Gorbatjov om motsatsen, nu vinner tid genom instiftande av Partnerskap för fred, där alla ska vara lika. Ingen anledning till rysk förtrytelse således. För Nato var det också viktigt att hinna före en EU-utvidgning som innebar risk för att europeiskt försvarssamarbete skulle minska strävandena till Nato.

President Bill Clinton tänkte sig först en långsam utvidgning av Nato med Partnerskap för fred som en mellanetapp, ett Nato light. Men republikanerna som vann mellanårsvalet 1994 tryckte på för att gå mer aggressivt fram och 1996 uppmanade Clinton före detta Warszawapaktsländer och postsovjetiska republiker att gå med i Nato, vilket gjorde Natos utvidgning till USA:s utrikespolitik.

Ryssland "lämnas med en andra klassens status". Redan i december hade Jeltsin och hans team upptäckt bedrägeriet och skrev ett upprört brev till Clinton.

https://nsarchive.gwu.edu/document/16380-document-08-secretary-christopher-s-meeting