gerundium

22 november 2010

Inbjudan till ockupation?

På Newsmill har jag publicerat en artikel där jag försöker
visa att varken Sverige, ISAF eller USA-koalitionen OEF har
någon folkrättsligt giltig inbjudan att skicka trupper till
Afghanistan.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/11/21/riksdag-eller-transportkompani-0

PS: Idag dök en "gemensam deklaration" Nato-Afghanistan från
Lissabonmötet upp?
Ska den - visserligen nio år för sent - ge ockupationen något av de
dokument som saknas? Återkommer...

Stefan Lindgren

17 kommentarer :

  1. Bo Persson, Piteå4 december 2010 kl. 21:58

    Men är inte Lissabondeklarationen bara ett spel för galleriet?
    Rent formellt åtminstone gäller ju Säkerhetsrådets NATO-sanktionering helt oberoende de av vad Karzai/Afghanistan tycker om den.

    SvaraRadera
  2. Bo! Vänta nu, när sanktionerade FN:s säkerhetsråd Nato:s närvaro i Afghanistan? Om du menar att kravet på inbjudan för att skicka trupp till ett land upphävs för att säkerhetsrådet därefter antar förordningar som gäller säkerheten i landet gör du ett misstag. Jfr Irak, trots att FN fattat en rad beslut som gäller ordningen i Irak, så har det aldrig godkänt USA:s invasion.
    Du bör inse att hela folkrättsbyggnaden över Afghanistanockupationen är ett fuskverk. Jag ska återkomma till det. Det är värre än både du och jag kunnat föreställa oss.

    SvaraRadera
  3. Bo Persson, Piteå4 december 2010 kl. 23:46

    Vad menar du, Stefan? Fick inte ISAF alldeles nyss ett nytt årligt kapitel VII-mandat? Det tionde i ordningen blir det väl. Och det är ju ISAF jag pratar om. Inte OEF.
    Och i Irak har ju åtminstone inte hittills funnits någon motsvarighet till ISAF.
    Och inte har jag väl sagt att FN "godkänt" vare sig den ena eller den andra av de här två invasionerna.

    SvaraRadera
  4. Nato nämns inte i säkerhetsrådets resolutioner. Att Nato och Isaf blivit samma sak är en del av bedrägeriet. OEF däremot nämns sedan 2007 i säkerhetsrådets resolutioner.
    Men än en gång, hur FN:s säkerhetsråd valt att ställa sig i den faktiskt uppkomna situationen, har inget att göra med den folkrättsliga bedömningen av USA:s och dess allierades invasion och ockupation. Säkerhetsrådet har av förklarliga skäl undvikit den frågan.

    SvaraRadera
  5. Bo Persson, Piteå5 december 2010 kl. 16:12

    Var det inte det jag sa, Stefan? ISAF är en sak och OEF är en annan. Och att OEF numera nämns i ISAF resolutionerna gör varken till eller ifrån i den saken. Det är fortfarande bara ISAF, som har ett FN-mandat.

    Men vad är det som är ”bedrägeriet”? Känner dom i FN-skrapan i New York inte till att ISAF-bossen idag stavas NATO och att OEF och ISAF numera har samma gubbe högst upp

    Men visst, i och med ISAF är det dags att döpa om Förenta Nationerna till Förenta Kanonerna. Om det är det du vill säga.

    Redan då vi sökte medlemskap i FN såg regeringen att ett sådant Kanonernas Förbund låg i korten (Kapitel VII!). Samtidigt bedömde de risken - ja, de såg det som en risk - för detta som minimal (De tuffa beslutsreglerna!) och det fällde utslaget.

    SvaraRadera
  6. OEF har nog lika mycket stöd av säkerhetsrårdet som Isaf vid det här laget. De omnämns i likartade ordalag. Bedrägeriet ligger i att man bildar en fristående styrka som sedan under löpande verksamhetsperiod tas över av Nato. Man får väl utgå från att säkerhetsrådet hade en avsikt med att bemyndiga en fristående styrka (annars hade man vänt sig till Nato), en avsikt som nu förfuskats.
    Att bara lägga sig i den folkrättsliga diskussionen och säga att FN är "Kanonernas förbund" är att göra det lätt för krigsanstiftarna. Glöm inte att majoriteten i FN med säkerhet är emot detta krig. Må vara att den sover, tiger just nu.

    SvaraRadera
  7. Bo Persson, Piteå5 december 2010 kl. 20:12

    Men, Stefan, inte lägger jag mig i folkrättsdiskussionen. Tvärtom konstaterar jag ju att ISAF är FN-rätten, när "de fem ordningsmännen" är överens.

    SvaraRadera
  8. Nu var det ju inte alls det min artikel gällde, utan frågan om det finns folkrättsligt stöd för USA:s invasion och ockupation.

    SvaraRadera
  9. Bo Persson, Piteå5 december 2010 kl. 22:49

    Nej, utifrån det restriktiva självförsvarsbegrepp som traditionellt varit Sveriges och som vi absolut skall hålla fast vid, så finns det givetvis inte något sådant stöd. Men jag uppfattade att du ville koppla ihop den frågan med Lissabon-deklarationen.

    SvaraRadera
  10. Invasion och ockupation av ett främmande land som inte först gått till angrepp kan inte vara i enlighet med NÅGOT självförsvarsbegrepp. Lissabondeklarationn har jag ännu inte läst, men ska ta itu med den. Jag konstaterar att Badhrakumars spekulation att Lissabon kanske skulle rendera Kabulregimen ett SOFA-avtal att luta sig mot inte besannades. Karzai har begärt ett sådant sedan 2009 men inte fått det. USA tycks med avsikt undvika att ens skaffa sig den lilla folkrättsliga slöjan. Man föredrar att istället visa världen att USA GÖR SOM DET VILL, obundet av folkrätt och FN. Det hindrar inte att det finns en armé av tjänstvilliga akademiker som ändå försöker sy ihop ett folkrättsligt försvar av USA, ett försvar som det uppenbarligen inte vill ha.

    SvaraRadera
  11. Bo Persson, Piteå6 december 2010 kl. 12:09

    När Sovjet invaderade Afghanistan blev det ett dj..a liv i Generalförsamlingen. Man köpte inte Sovjets rättfärdigande av invasionen.
    När USA i sin tur invaderade Afghanistan hördes inte ens ett pip i Generalförsamlingen. Kan man dra någon annan slutsats av detta än att USA fick ett slags acceptans för det extensiva självförsvarsbegrepp man använde för att rättfärdiga sin invasion.

    SvaraRadera
  12. Acquiescence (ung. passivt samtycke) har använts för att beteckna säkerhetsrådets inställning till att USA åberopade sin självförsvarsrätt gentemot terroristattackerna 11/9 (en rätt man i alla fall kunde hävda, helt oberoende av säkerhetsrådet).
    Det betyder inte att säkerhetsrådet samtyckte till en regelrätt invasion av Afghanistan, inte till en ockupation nu nio år.
    Generalförsamlingen, där frågan inte ens varit uppe, har ännu mindre gett något samtycke till USA:s invasion och åtföljande ockupation av Afghanistan.

    SvaraRadera
  13. Bo Persson, Piteå6 december 2010 kl. 17:53

    Nej, just det inte en enda medlemsstat tog i Generalförsamlingen upp den till skillnad från hur det var vid den sovjetiska invasionen.
    Den resolution som antogs i Generalförsamlingen i det sovjetiska fallet förföljde ju ryssarna hela kriget. Det internationella samfundet betraktade det som illegitimt. Nog måste man i USA idag var ganska tillfreds med att man slipper en motsvarande förföljelse.

    SvaraRadera
  14. Om man hårdrar jämförelsen 1978/79 och 2001 så kan man komma till felaktiga slutsatser. Med tanke på omständigheterna är kanske det mest förvånande att varken säkerhetsrådet eller generalförsamlingen tubbats till några beslut som innebär ett godkännande av USA:s invasion och ockupation. Vi får vara tacksamma att några få statsledare, bl a Hugo Chavez och Muammar Khadaffi, öppet attackerat USA:s aggression mot Afghanistan. Vi vet hur kostsamma sådana ställningstaganden är.

    SvaraRadera
  15. Bo Persson, Piteå7 december 2010 kl. 09:56

    OK, det afghanska motståndet har i alla fall två regeringar som håller på dem. Men med tanke på att de kämpar för en rätt som alla stater officiellt hyllar, måste väl detta betraktas som ganska skralt.

    Om man sedan räknar alla de regeringar som inom ramen för ISAF är på plats i Afghanistan plus alla de som under årens lopp röstat för ISAF-resolutionerna i New York, finns det då mer än en handfull som inte uttryckligt också är mot dem?

    Så totalt vad skall man egentligen säga? I Piteå har vi ju Ronny Eriksson-devisen ”Det är aldrig för sent att ge upp”. Finns den också på pashto? Rimligen borde den ju det. Men är det någon som vet?

    SvaraRadera
  16. Så från att bevisa att säkerhetsrådet sålt sig till USA, respektive generalförsamlingen har du nu övergått till att "världen är ond". Vad är poängen med en sådan analys? Att vi alla kan ta en spade och gräva ner oss? Jag har försökt visa att du har fel på punkt 1 och punkt 2. Inte heller punkt 3 vill jag ge dig rätt på, även om det blir mer en fråga om allmän världsbild och lynne. Du är så förblindad av din negativism att du inte ser att "alla de regeringar som inom ramen för ISAF är på plats" i verkligheten är det bästa beviset. 95-97 procent av trupperna är Nato:s Det finns i stort sett inga icke-europeiska trupper på plats. Knappast en slump.

    SvaraRadera
  17. Bo Persson, Piteå7 december 2010 kl. 11:27

    För mig var det en hyllning till det afghanska motståmdet.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.