gerundium

24 juni 2021

Proletären om EU:s vittvätt


I senaste numret av Proletären recenserar historikern Kaj Odelstål Stefan Lindgrens "Vitare kan tvätten inte bli. EU:s historieskrivning om andra världskriget."

Odelstål instämmer i bokens viktigaste slutsats: EU-parlamentets påstående att Sovjetunionen och Nazityskland hade ”... det gemensamma målet att erövra världen...” är orimligt.

23 juni 2021

Ett krig som förtigs av media



Tydligen finns en tyst - kanske bara undermedveten - överenskommelse i svenska media om att en sådan händelse som 80-årsdagen av Hitlertysklands anfall på Sovjet är något som inte bör nämnas, trots att media hela tiden snaskar annan minneskonfekt.

På gårdagens svenska TV-tablåer fanns en film om Dunkirk, britternas evakuering från Frankrike 1940, och en film om det brittiska kungahusets och Churchills konflikt.

Om världshistoriens största slakt, inte ett ord.

22 juni 2021

Putin på 80-årsdagen av Tysklands anfall


Idag, på 80-årsdagen av Hitlertysklands angrepp på Sovjetunionen, skriver Rysslands president Vladimir Putin en artikel i  tyska Die Zeit, under rubriken "Var öppen trots det förflutna".


Han talar om den historiska tysk-ryska försoningen och visionen om ett "Europa från Atlanten till Ural".

15 juni 2021

Filmen som BBC inte törs visa



Den fängslade NEXTA-grundaren Roman Protasevitj har framträtt på en presskonferens i Minsk och svarat på världspressens frågor.

Lydiga västmedia avfärdar hans framträdande som framtvingat. BBC vägrar helt enkelt att visa det, "på inrådan av hans medarbetare".

14 juni 2021

Bakom den harmoniska fasaden

Oxfam-aktivister drev gäck med rikemansklubben G7, alltmer
irrelevant för världens problem med växande klyftor och skenande rustningar.

Tyskland drar sig för att delta i en tänkt gemensam G7-konfrontation med Kina-undviker sig från konfrontationen med Kina.


Tyskland har helt enkelt mer att tjäna på att hålla sig väl med Kina, skriver Felix Lee i China.Table Professional Briefing.

10 juni 2021

Har Sverige styrts härifrån?

Det här huset i centrala Moskva byggdes i början av 1900-talet som
huvudkontor för försäkringsbolaget Rossija. Herostratisk ryktbarhet vann det först senare
som KGB:s högkvarter.

I takt med Sverigedemokraternas framgångar har diverse obskyra grupper av Palmehatare och högerextremister åter trätt fram i dagsljuset.

Ett tema för Sverigedemokraterna i valet var påståendena om släktskap mellan socialdemokratin och nazismen. Palmehatarna odlar dock en annan variant och det är påståendena om att Sverige och i synnerhet svensk socialdemokrati styrts från Moskva.

Att de båda infallsvinklarna är diametralt motsatta och inte gärna båda kan vara sanna stör inte smutsakastarna.

3 juni 2021

Arkivfynd: Glanshammarvisa

Den 25 maj 1970 inträffade förfärliga händelser i vårt land. USA-ambassadören Jerome Hollands bil träffades av ett ägg.

Ett tiotal "lymlar" (Gunnar Strängs ord) dömdes till böter och fängelse (upphävdes i hovrätten) för "ofredande av främmande makts sändebud".

Var noga med Swish!

Det går att köpa Stefan Lindgrens nya bok "Vitare kan tvätten inte bli" med SWISH.

Men var noga telefonnumret 0736 151 999 som tillhör Stefan Lindgren. Några betalningar har tyvärr hamnat fel genom ett par omkastade siffror.

Priset är 258 kr inkl. porto.

2 juni 2021

Ränder som inte går ur

Vitrysk "hjälppolis" under den tyska ockupationen. Rödvita flaggan och porträtt på Hitler.

För en gångs skull får jag hålla med Anna-Lena Laurén i Dagens Nyheter idag: "Pratasevitjs bakgrund i Azovbataljonen är inte överraskande".


Hans deltagande i en öppet nazivurmande slaktarliga som idkar krypskytte mot civila i Donbass är inte överraskande. Den är "helt logisk" skriver Anna-Lena.

Så långt måste man hålla med.

1 juni 2021

Christopher Clark om 1848 års revolutioner

Johann Peter Hasenclevers tavla Arbetare inför stadsfullmäktige (1848)

Den brittiske historikern Christopher Clark berättar om 1848 års revolutioner på ett underhållande och intressant sätt.

Det var revolutioner som enligt Clark hade större geografisk utbredning än såväl 1789, 1830, 1870 (Pariskommunen) eller 1905 och 1917 års revolutioner.