Tre kamrater

Tre kamrater av Erich Maria Remarque är en märklig roman. Som i nästan alla Remarques romaner skildrar den tidens elände och mot bakgrund av detta en vacker men tragisk kärlekshistoria.

I Sovjet blev den en jättesuccé medan den i Sverige dök upp med 26 års försening, i Johannes Edfeldts översättning. 

Det märkliga med romanen är till att börja med titeln, mystiskt omgjord på svenska till "Kamrater". I den svenska upplagan anges originaltiteln till "Kameraden" vilket är fel. "Drei Kameraden" heter originalet.

Kamraterna är tre, men vilka är de? Okej, det är tre män, som alla varit ute i första världskriget som hankar sig fram med att driva en bilverkstad.

Ett perfekt ämne för att skildra klasskillnaderna. Men Remarque är påfallande ointresserad av tidens politik. I Berlin där romanen utspelas avlöser de nazistiska och kommunistiska mötena varandra men romanens huvudperson, Robby, 30 år, ser ingen skillnad.

"Politiken" ligger inte på det ytliga planet. Den ligger i kamraternas livshållning.

Du "tillhör en orden, broder", förklarar en. "De misslyckades, oduglingarnas orden, det hemliga broderskapet mellan alla dem som önskar utan mål , längtar efter något som ingen valuta ger, hyser en kärlek utan framtid och en förtvivlan som övergår allt förnuft, dessa som hellre går under än gör karriär, spelar bort, smular sönder, förkastar sitt liv hellre än de för matnyttan förfalskar eller förgäter det ofrånkomliga de bär i sitt hjärta, outplånligt inristat där under timmar och dagar och nätter, då det ingenting annat fanns än det enda: det nakna livet och den nakna döden. — Ge mig mer att dricka. "

De har alla förlorat sina illusioner i kriget, eller snarare efter kriget, då de kom till arbetslöshet, bostadsnöd och grasserande TBC.

Genom ett skickligt författarknep låter Remarque oss inte veta vilka de tre kamraterna egentligen är. Köster, Ferdinand Grau och Robby?

Ibland får man intrycket att bilen är den bästa kamraten. Och när kvinnan, den vackra men döende Pat dyker upp, växer en stark kärlek fram hos Robby, men det är inte åtrå, utan mycket starkare. Att hon kunde vara den tredje kamraten signaleras med att Robby envisas med att kalla henne "gamla gosse".

I en intervju berättade Remarque att man i Sovjet tryckte varenda roman han gett ut. På ett sätt självklart eftersom nazisterna hade bränt hans "På västfronten intet nytt". Godmodigt berättade han att han aldrig fått en rubel för sina miljonupplagor där borta. Hans innestående honorar måste ha varit enorma.

Men kriget tvingade honom att fly till USA och ta med sig skådespelaren Jutta Zambona, som han hade skilt sig från men gifte sig md en andra gång för att hjälpa henne också att fly. I USA gifte han om sig med skådespelaren Paulette Goddard och vid sidan om hade han Marlena Dietrich.

Detta sagt för att förklara att hans kvinnointresse var långtifrån teoretiskt.

Stefan Lindgren