Vita huset valde kriget

Oberg PhotoGraphics

Insiktsfulla bedömare - även i USA - har hela tiden insett konsekvenserna av att försöka dra in Ukraina i Nato.

Britten Jonathan Power, som varit utrikespolitisk krönikör i New York Times i 17 år, skriver i Eurasia Review 26 februari.

Gamla stan (1931)

Erik Asklund: Gamla stan (1931) ) En kortfilm av Stig Almqvist, Erik Asklund, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist Emilio Quintana on Vimeo.

Fördöma Ryssland?

Säga vad man vill, men den som kom närmast sanningen i spekulationerna om vad Ryssland tänker göra i Ukraina tycks ha varit Magnus Christiansson, en ung lektor på försvarshögskolan.

Han förutsade igår möjligheten att Rysslands krigsmakt bestämmer sig för att slå ut ukrainska försvarsanläggningar och därmed gör det omöjligt för landet att bli en trovärdig Nato-medlem.

I huvudet på en västpolitiker

Så här ser den västliga bilden av händelserna i Ukraina ut. Ett virrvarr av rykten.
En total oförmåga att förstå Rysslands motiv och handlande.

Jag förstår inte upprördheten över president Vladimir Putins tillkännagivande igår att Ryska federationen erkänner folkrepublikerna Donetsk och Lugansk.

Beslutet får ses som en direkt följd av att Ukraina och dess supportrar i väst ökat det militära trycket mot enklaverna, där 3-4 miljoner rysktalande har terroriststämplats av de belägrande ca 130 000 Kievtrupperna.

Ryssland har inte avlossat ett skott och ändå är väst i full färd med sina nya "helvetiska" sanktioner.

Mysteriet Hultqvist

 

Försvarsminister Peter Hultqvist är ett psykologiskt mysterium. Han har samvetsbetänkligheter mot att försvara Sverige med militära vapen. (SvD 1/10 2016)

Men han anser att svenska gossar ska försvara Mali, hoppsan - något grannland, vilket tycks inte spela någon större roll.

Liksom svenska gossar tidigare kämpade med Nato i Afghanistan där de framgångsrikt beredde marken för den nuvarande talibanregimen.

Han har också tagit en rad initiativ för att skicka militär hjälp till Ukraina och därmed bidra till Nato-uppbyggnaden i det landet, vars författning förbjuder anslutning till främmande pakter och utländska baser på sitt territorium. Att hjälpen bl.a. går till naziförband i Kievs "antiterroristiska" operation mot 4 miljoner som talar fela språk bekymrar inte Hultqvist, eller någon annan i regeringen.

Hultqvist har varit drivande för det s k närmandet till Nato (avståndet numera ner på nano-nivå). Tack vare Hultqvist trampas nu regelbundet svensk jord av Nato-stövlar.

Nato har utsträckt sitt kärnvapenparaply över Sverige - utan att ha fått någon svensk begäran men väl försvarsministerns tysta samtycke. Han ingrep rådigt (på given signal från USA:s ambassad) för att stoppa Sveriges ratifikation av den internationella konventionen för kärnvapenförbud.

Kort sagt undrar jag inför denna krigshetsande skumraskpolitikers hela meritlista hur det överhuvudtaget kan vara tal om något samvete?

Nu säger han att han inte längre vill leva "i skuggan av Moskva". Ska vi uppfatta det som en signal om emigration? För Moskva lär han inte kunna flytta på (om än även det projektet finns i Nato:s gamla playbook.)

Stefan Lindgren

Fler än Putin vill stoppa Nato

George F. Kennans "långa telegram" från Moskva till Washington 22 februari 1946
anses ha gett impulsen till Nato:s bildande, något han fick ångra djupt.

Idag framställs de ryska kraven på att Nato:s expansion måste stoppas som ett "hot mot den europeiska säkerhetsordningen" Ann Linde. Då glömmer man att Nato:s överhöghet det är en säkerhetsordning som har smugits på oss.

Det har funnits en stark opposition även i USA mot beslutet att hålla detta monster från kalla kriget vid liv och låta det växa.