Bra för Europa

Georgios Papandreous modiga beslut att underställa EU:s krispaketet det
grekiska folket är insiktfullt.

I Sverige stöds det än så länge endast av Tommy Waidelich, medan Carl
Bildt grötmyndigt tillrättavisar grekerna för att "de inte vill bli
räddade".

Säger han som ivrigt varit med och "räddat" Afghanistan, Libyen och
gärna ville vara med i Irak också.

Saken är den att Euron är en tysk-fransk tvångströja på resten av Europa.
Den representerar inte ett enande av Europa utan en kolonisering av
Europa. Den enade valutan förutsätter en enhetlig ekonomisk struktur och
politisk ledning i Europa som inte finns och inte kommer att finnas
under överskådlig framtid.

Nobelpristgaren Paul Krugman är kanske den som tydligast redan från
början slagit fast ekonomiska grundfakta. Medan Nordamerika i praktiken
har en gemensam arbetsmarknad har Europa fortfarande stora regionala
skillnader. De fattigare länder som syr upp sig på de rikas villkor
mister sina möjligheter att reglera bytesvillkoren.

Ju fler vi blir som står utanför, desto större är möjligheterna att
bygga allianser med en multipolär, icke-kolonialistisk värld - Bric,
Shanghaigruppen, Latinamerika, Afrika etc.
F d SE-bankens chefsekonom Klas Eklund förklarade i en krönika redan för
flera månader sedan varför en grekisk statsbankrutt och åtföljande
euroutträde måste förhindras: Ja, sa han, för att rädda alla de
europeiska storbanker som sitter tjocka med grekiska statspapper.
Han menade att det är ett giltigt motiv att slakta den grekiska staten
och rasera allt vad offentlig välfärd heter i Grekland. En majoritet av
grekiska folket delar uppenbarligen inte den synen.

Precis som sin far och farfar har Andreas och Giorgios har Giorgios d y
chans att skriva in sig historien som en befriare.

Stefan Lindgren