Carl Rudbeck d.y. skulle egentligen ha blivit arabist. Men han hade
uppenbarligen inte sittfläsk till det. Men munläder hade han och har
därför i en mansålder kunnat agera orakel i liberala media med de för en
nyliberal tvivelaktiga meriterna att ha djupstuderat Barthes och Derrida.
Men sin dragning till Orienten visar denne Rudbeck d.y. genom att då och
då lägga en kabel på någon av de kulturella salongsmattorna.
Senast på DN:s kultursida.
Det skulle förvåna mig om Rudbeck någonsin besökt Afghanistan. Men han vet att
"ytligt sett kan den afghanska statsbildningen påminna om före detta
Jugoslavien" - redan det ett monstruöst påstående som Rudbeck dock själv
modifierar i nästa stycke genom att påstå att landet mer liknar
"multinationella företag där investerare, konsulter och advokater slåss
om makten"...
Om nu någon missat djupsinnet talar redan rubriken om att Rudbeck
återger en "briljant" studie från Princeton.
Jo, men nu är det kris i det afghanska "multinationella företaget".
Landet har efter att framgångsrikt ha stått emot utländska invasioner
nu tydligen slagit knut på sig själva:
"...starka antikroppar som var dödliga för utlänningar har vänt sig mot
afghanerna själva", citerar Rudbeck Princetonoraklet och förtydligar:
"Landet har blivit omöjligt att styra även för dess invånare".
Inga ockupanter här. Inga ockupanter där. Landet har tydligen fallit på
eget grepp. På ett formidabelt bakteriellt självmål.
För denna djuplodande analys ska vi tydligen vara oerhört tacksamma.
Princetonoraklet ger oss "den bakgrund utan vilken alla gissningar blir
fullkomligt godtyckliga" och han har nu "gjort det svårare att
generalisera om landet".
Stefan Lindgren
gerundium
Du kanske skulle läsa boken av den där amerikanske antropologen Barfield innan du så fulciterande hoppar på Rudbeck, som du verkar hysa nåt gammalt agg till.
SvaraRaderaVad gäller jämförelsen med f d Jugoslavien hugger du ju av fortsättningen på meningen:"...men den (afghanska statsbildningen) har aldrig riskerat att falla sönder i uppslitande inbördeskrig eller folkmord." Det är väl inte särskilt monstruöst som påstående?
Även ditt nästa citat är stympat där antropologen tydligen påpekar att folket på landsbygden lärt sig att eliternas maktkamp inte spelar någon större roll för deras dagliga liv.
Tills nu då. Efter Sovjets reträtt, talibanernas framryckning och USA:s pågående ockupation har det afghanska samhället hamnat i en djup och komplicerad kris.
De utländska trupperna måste bort och då kan det kanske vara bra att veta mera om landets kulturella och politiska bakgrund, som den här boken vill förmedla på ett som det verkar nyanserat sätt enligt anmälare Rudbeck.
Skjut inte på pianisten!
Uttryckligen ber jag att folk ska skriva under eget namn, men någon L-O Henningsson finns inte vad jag vet. Sen tycks han ha missat en annan sak: Jag driver varken söndagsskola eller något seminarium i objektiv citatkonst. Jag driver ohöljd hets mot intellektuell fåfänga. Varför skulle jag läsa en ny dussinbok om Afghanistan från amerikanska universitet? Carl Rudbeck har i alla fall lyckats förmedla stanken.
SvaraRadera/Stefan Lindgren