Jämlikhetens osynliga hand

Adam Smith är verkligen inte den ekonom som många moderna liberala
ekonomer hävdar. På ett ställe som Smith använde uttrycket
"osynlig hand" på ingriper denna för att korrigera den ojämlika marknaden.

I Wikipedia, detta halvbildningens nya Schlaraffenland, kan man läsa:

"Den osynliga handen är ett begrepp som myntades av Adam Smith. I
Nationernas välstånd identifierar denne en viktig marknadsekonomisk
princip - att en individ som handlar till nytta för sig själv också
indirekt handlar till nytta för samhället eller kollektivet. Smith
kallade denna princip för den osynliga handen (the invisible hand). Han
eftersträvar endast egen vinning, och han leds, som i så många andra
fall, av en "osynlig hand" att gynna ett mål som inte varit någon del
av hans syfte. Inte heller är det alltid till samhällets nackdel att
detta inte varit någon del av hans syfte. Genom egennyttan gynnar han
ofta samhället mer än när han verkligen eftersträvar detta. Jag känner
inte till att särskilt mycket gott någonsin åstadkommits av de som
driver handel till samhällets gagn. (ur Nationernas välstånd)

Wikipedia fortsätter med en egen "objektiv" analys av citatet::

Smith framhöll att det är bagarens egennytta vi har att tacka för att vi har
bröd på bordet, inte hans människokärlek. Självintresse, konkurrens,
utbud och efterfrågan i samverkan hjälper till att reglera marknaden,
vilket ligger till grund för laissez faire."

Detta är intellektuellt bedrägeri och förfalskning.

Adam Smith använde uttrycket "invisible hand" tre
(3) gånger i hela sin produktion som omfattade över en miljon ord.

Första gången var i "History of Astronomy" där han använde uttrycket
för att beteckna romarnas hedniska och vidskeplig tro på guden Jupiters
allmakt.

Andra gången var i "Moral Sentiments" där den "osynliga handen"
har en diametralt motsatt innebörd mot vad dagens 25-öresliberaler tror.
Smith konstaterade där att feodalherrar tenderade att dela upp
produktionsresultaten mellan sina trotjänare och arrendatorer i ungefär
samma proportioner som om marken varit jämnt fördelad. Den "osynliga
handen" verkade för att korrigera marknaden i jämlik riktning!

Tredje gången den "osynliga handen" nämndes var i "Wealth of Nations" (På
svenska "En undersökning av folkens välstånd - dess natur och orsaker",
publicerad av Gleerups förlag i Lund år 1909).

Citaten ovan i Wikipedia ger en stympad och missvisande bild av hur
han använde uttrycket där.

Uttrycket förekommer där Adam Smith diskuterar ett mycket specifikt
problem, nämligen varför många köpmän vid "lika eller nästan lika
profiter" föredrog den inhemska handeln framför handeln med kolonierna
på andra sidan Atlanten. Förklaringen var förstås riskerna som den
översjöiska handeln var förknippad med. Utan att dessa köpmän hade för
avsikt att stödja de inhemska näringarna hade de letts av en "osynlig hand"
att göra det.

Här min översättning av det som så följer:

"Förvisso strävar han i allmänhet inte efter att främja det allmännas intresse
och han vet heller inte hur mycket han främjar det. När han föredrar
att stödja det inhemska framför det utländska näringslivet tänker han
bara på sin egen säkerhet och genom att styra detta näringsliv så att
dess produktion kan bli av största värde eftersträvar han bara sin egen
vinning och i detta leds han, som i så många andra fall, av en osynlig
hand att främja ett syfte som var en del av hans avsikter".

Om man läser om detta och ställer sig frågan VAD den osynliga handen leder vår
köpman till att göra, måste svaret bli: INTET.

Ingenting som han inte redan bestämt sig för av sitt eget intresse.

De som i dessa rader sett en fundamental princip för marknadsekonomin övertolkar grovt
texten.

Om man betänker att en klassiskt bildad engelsman vid den här
tiden omgavs av massor av "osynliga händer" är det märkligt att inte
fler smög sig in i Smiths texter. Han hade flera exemplar av Homeros
Illiaden i sitt bibliotek, där det finns osynliga händer, liksom hos
Horatius, Ovidius, Shakespeare… för att inte tala om Jobs bok 34:20 och
andra ställen i Bibeln.

Emma Rothschild, den forskare som lagt ner störst möda på den här punkten,
menar att mot bakgrund av alla osynliga händer som spökade i Smiths
samtid måste denna osynliga hand - som fick
en köpman att göra vad han i alla fall skulle ha gjort - ha tett sig
som "ett ironiskt skämt".

Ytterligare ett bevis för att Smith inte fäste minsta vikt vid sin "osynliga hand"-metafor
är att ingen i hans samtid eller följande sekel kommenterade den. Vare sig Ricardo, Mill
eller Marx nämnde den.

Först den liberala 1900-talsgurun Friedrich von Hayek (död 1992) "upptäckte" Smiths
"osynliga hand" och gjorde den till första approximation av sitt eget tema
"spontan ordning".

Stefan Lindgren

Se Emma Rotschild i American Economic Review 84(2):319-22 och i
boken "Economic Sentiments" (Harvard 2001). Här har jag tagit genvägen "Adam Smith
and the Invisible Hand: From Metaphor to Myth", Econ Journal Watch maj
2009, s 239-263.