5 december 2009

Lite vansinne skadar inte

Jag läser Lasse Wilhelmsons nyutkomna bok "Är världen upp och ner?" (Kan
beställas från http://lassewilhelmsson.wordpress.com/ ).
Han skickade den till mig i utbyte mot ett ex av min Leninbiografi.
Juste byte.

Till att börja med ska jag kanske säga att jag betraktar Lasse
Wilhelmson som en vän. Vi har traskat i ungefär samma demonstrationer i
snart 40 år.
Det är naturligt att en mogen människa ser tillbaka och omprövar en del
av sin ungdoms åsikter. Men i Lasses fall är det inte den grundläggande
solidariteten med Palestinas och Mellanösterns folk som revideras.
Istället är det kritiken av Israel som har fördjupats och utvidgats på
ett sätt som väckt en hel del frågor. Att det finns grupper som angriper
Lasse (även handgripligt) för att vara antisemit är naturligt. Som
konsekvent kritiker av Israels apartheidpolitik måste han smutskastas.
Men frågan är hur man ska se på hans angrepp på den "judiska identiteten"?
Överskrider han inte därmed en anständighetens gräns? Självfallet har
judar liksom alla andra rätt till en kulturell, religiös och politisk
identitet - som alla andra. Lasse har också som jude rätt att
ifrågasätta, ja angripa denna identitet.
Miljontals judar har valt att lägga av sig den judiska identiteten.
Såväl i Sverige som i t ex Sovjet var det ett mycket vanligt mönster
under stora delar av 1900-talet att lägga bort den judiska identiteten
och istället integreras.
När jag växte upp var jag till exempel lyckligt okunnig om vem som var
jude eller grek i mina omgivning. Inte sjutton grubblade man väl på
olika efternamn och i många fall var ju namnen som i Lasses eget fall
svenska.
Men nu, i mogon ålder, börjar Lasse plötsligt tala om sin judiska mamma
och använda sin judiska identitet som en licens att bekämpa den judiska
identiteten.
Det judiska självhatet är i sig en stark tradition, som Lasse delvis
ansluter sig till. Som jag skrev till honom här om dagen är detta en
tradition som gör den judiska kulturen större. Jag menar att dessa
motsättningar inom den judiska gruppen - det faktum att det finns en
stark inre kritik och sådana hjältar som Vanunu - gör det lättare för
oss att förena bilden av å ena sidan en grupp som gett världen många
vetenskapsmän och stora konstnärer och å andra sidan gett upphov till
sådan rasism och folkutrotningspolitik som Israel representerar gentemot
palestinierna.
Det paradoxala är alltså att Lasse genom att nu, senkommet åberopa
sig på sitt judiska påbrå stärker den judiska identitet han säger
sig vilja bekämpa. Det är en svaghet i hans position, anser jag.
En annan svaghet är vad vi skulle kalla för "klasståndpunkten" på den
tiden vi gick i cirklar i marxismen-leninismen, Mao Tsetungtänkandet.
Lasse tycks inte längre se någon verklig vänster. Hans resonemang om
judarna i Sovjetryssland finner jag rätt förvirrande.
Oktoberrevolutionen var inte en judisk revolution, som han tycks ha
"upptäckt". Han gör våld på historien helt enkelt och slarvar.
Förhållandet mellan Moses Hess och Marx gör inte den senare till sionist.
Marx var en typisk representant för den sekulariserade judenheten.
Det finns en uppsjö av Marxhatare som anklagar Marx för att vara
antisemit, men nu ska vi tydligen också smälta att han var sionist. Det
får vara någon måtta på historierevisionismen!
Vad Lasse har att säga - och han besitter verkligen gedigna kunskaper
om sionismen  riskerar att skymmas av att han ibland skriver och talar innan
han tänkt färdigt.
Kort sagt, läs Lasses bok och ta diskussionen med honom! Jag delar inte
Folket i Bild/Kulturfronts opåkallade avståndstagande från en
kamrat som blev nedslagen på öppen gata av sionistiska ligister i
samband med den s k al Quds-demonstrationen 20 september 2009.
Även om man kan uppleva en del av det Lasse skriver om t ex 11 september
som fnoskigt och konspirativt, så kommer jag att tänka på vad den över
90-årige, nu något demente Arne Naess sa i TV här om dagen, när han
smekte sin tygdocka som han aldrig överger:
"Lite vansinne skadar inte, om man tänker på vilka som styr världen!"
Själv sa jag i TV3 den 12 september 2001 att jag fann det osannolikt att
terrordåden kom från al Qaida. Sen fick jag inte vara med i TV på åtta
år.
Stefan Lindgren

25 kommentarer :

  1. Mja, lite vansinne ...? Jag har ju försvarat LW:s rätt att ha konstiga idéer utan att bli nedslagen på gatan, men hans medverkan i Mohamed Omars gäng sedan det mer och mer togs över av skummisar och knäppgökar tyder väl inte på något vidare gott omdöme? Sätter man den palestinska frågan i centrum ser jag det som om LW stuckit kniven i ryggen på palestinierna. Den metod som han använder, i alla fall i de blogginlägg jag läst, är ju att börja med några vettiga utsagor om hur illa palestinierna behandlas. Sedan gör han en gir och drar in diverse brun smörja i resonemanget för att ge sken av att stöd åt palestinierna är mer eller mindre en nazistisk angelägenhet. Som sagt, han har rätt att ha de åsikterna, men man behöver inte acceptera dem. Han är skadlig för palestinierna men passar som hand i handske för israelisk propaganda. Eftersom jag antar att han inte är vansinnig måste han faktiskt betraktas som ansvarig för detta.

    SvaraRadera
  2. Hej!

    Tack till Stefan L. för nyanserad kritik, till skillnad t ex från det utspel FiB/K gjort. Under 30 år prenumererade jag på tidningen och finner dess styrelses agerande skandalöst.

    Björn Nilssons uppfattning delar jag inte. Jag skulle definitivt inte uttrycka mig som LW gör men jag kan inte se att han skulle ha "stuckit kniven i ryggen på palestinierna". En riktig solidaritetsrörelse måste vara en sammanslutning av människor med alla möjliga uppfattningar i övrigt. Vad beträffar "israelisk propaganda", tycker jag att Björn Nilsson - liksom många andra - gör misstaget att för mycket bry sig om den. De hittar alltid nya vinklar oavsett vad LW, SL, BN eller jag säger/skiver.

    med vänlig hälsning
    Janne Bjernfeldt

    SvaraRadera
  3. Ja, det här är svåra frågor. Har grunnat på det jag skrev om att avstå från sin judiska identitet. Jag vill tillägga att det måste ju vara ett personligt val. Jag har all förståelse för dem som till inget pris vill lägga bort sin judiska identitet utan tvärtom ser detta som en tillgång. Jag har till och med förståelse för de icke-judar som anlägger judisk identitet i bestämt syfte, t ex antog ju Andrej Sinjavskij pseudonymen Abram Tertz av solidaritet med sin förföljde kollega Julij Daniel. Problemet uppstår väl när den judiska identiteten blir ett redskap för förtryck.
    Ang. FiB/K så tycker jag just vi som värnar fronten ska vara toleranta. Dom gör ett fantastiskt jobb med små medel. Kenneth Lundgren i Övik sköt väl lite från höften, när han dömde ut Lasse Wilhelmson. Utan FiB/K skulle det proisraeliska monopolet vara mycket starkare. Se bara hur FiB/K:s Donald Boström rört om i grytan. När han kom in på FiB/K och visade sina vackra bilder på flugsvampar första gången kunde man inte ana att den mannen skulle skaka rasstaten så djupt.

    SvaraRadera
  4. Jag tycker min argumentation är klar nog och behöver inte upprepas. Om LW ingår i någon enhetsfront så är det inte för palestinierna.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker som BN att LW är synnerligen problematisk.
    Han menar att det är det rasistiska Israel, apartheidstaten Israel, som solidaritetsrörelsen ska slå mot i första hand. Inte Israel som ett västimperialistiskt brohuvud.
    Ja, han förnekar till och med att Israel är ett sådant brohuvud. Han har köpt den allmänt judeofoba föreställningen att i fallet Israel så är det svansen som viftar på hunden.

    SvaraRadera
  6. Bosse. Vilken sida som överväger - USA:s behov av ett brohuvud eller den israeliska styrande elitens egna intressen är en fråga som måste avgöras konkret. Jag har inte materialet. Har du?
    Men jag har svårt att se varför det ena svaret på en sådan undersökning med nödvändighet måste vara judeofobt. Varför är i så fall inte det svar du föredrar amerikofobt?
    Som du är bevandrad i Wittgenstein vill jag bara påpeka att i ett fritt svävande tillstånd är det lika möjligt att svansen viftar på hunden som att hunden viftar på svansen.

    SvaraRadera
  7. Nej, det är inte någon empirisk fråga utan en politisk.
    Vi får bestämma oss för om solidaritetsrörelsen skall var antiimperialistisk eller antirasistisk. Precis som vi under t.ex. Vietnamkriget fick bestämma oss för om solidaritetsrörelsen skulle vara antiimpeialistisk eller antikapitalistisk

    SvaraRadera
  8. Bosse. Hör du inte vad du säger? Skulle solidaritetsrörelsen med Sydafrikas folk ha gjort "valet" mellan antiimperialism och antirasism?

    SvaraRadera
  9. Det rasistiska Sydafrika drev rasism inåt och överfallspolitik mot grannarna. Alldeles som Israel. Dessutom ingick det i "den fria världen". Behandlingen av länderna kan alltså vara ganska likartad ur solidaritetssynpunkt. Man kan gå emot deras rasism och deras roll i det imperialistiska världssystemet.

    Vad som däremot inte passar in här, och det var väl utgångspunkten, är att man inte blandar in Moses Hess, någon mystisk "judisk krigsförklaring" mot Tyskland 1933, teorier om att Förintelsen var en konspiration och ryska revolutionen var en annan (judisk naturligtvis) konspiration etc etc fram till Fan och hans mormor, i kritiken mot den israeliska politiken. Håller man på med sådant har man defintivt ställt sig i motståndarlägret.

    SvaraRadera
  10. Man kan diskutera jämförelsen med Sydafrika ur flera synvinklar men BN uppmärksammar den avgörande. LW kan ju inte yttra två meningar utan att ordet ”jude”/”judisk” finns med.

    I den solidaritetsrörelse jag ser framför mig skulle ordet ”jude” överhuvudtaget inte alls förekomma. När man ser Israel som ett koloniseringsprojekt, så det ju inte särskilt intressant vilka som är kolonisatörerna. Man är mot kolonisationsföretaget som sådant.

    När man ser Israel som en apartheidstat så kan man knappast komma ifrån frågan vad för slags apartheidstat det är. Och i detta fall alltså en judisk sådan.

    SvaraRadera
  11. Jag förstår inte varför man inte skulle få använda ordet jude... Beror inte det på vad man använder det till? Judisk humor,tex.

    SvaraRadera
  12. Jovisst! Och nu talar vi om ett alldeles speciellt sammanhang – palestinasolidariteten - där ”j”-ordet, som LW kallar det, hittills varit tabu. Men ett tabu som det också varit LW:s uttryckliga program att bryta. Åtminstone så länge jag diskuterat med honom.
    Och idag kan man väl säga att han lyckats med det. Landets alla judeofober flockas just nu omkring honom.

    SvaraRadera
  13. Det är klart att man kan uppnå vissa poänger genom att hävda att mängder av judar sannerligen inte är semiter utan har turkiskt (kazariskt) ursprung. Det är ju en grej som LW dragit. Men är det en väsentlig poäng? Skall alla som kallar sig "jude" gentestas och sorteras, eller vad? Får sådana som LW tag i den typen av argument blir det inte bara ett argument som dras i största allmänhet, utan det dras ned i dyn.

    Med tanke på att det stora problemet är den sionistiska tankeriktningen, och den förmodligen har fler icke-judiska än judiska anhängare räknat i absoluta tal (miljontals s.k. tokkristna) kan man komma rätt långt i argumenteringen utan att behöva prata om judar.

    SvaraRadera
  14. Är det inte ett faktum att Theodor Hertzl i boken "Den judiska staten" refererar till Moses Hess bok "Rom och Jerusalem" som den bästa redogörelsen för sionismen? Varför skall man inte få upplysa om detta? Det är en väsentlig del för att kunna förstå den ytterst rasistiska judiska ideologin som går under namnet "sionismen" och bland annat förstå vad som låg till grund för den etniska rensningen av över 750 000 palestinier under slutet av 40-talet. Än mer viktigt för att förstå varför det än idag pågår en etnisk rensning i Västbanken. Exponera den judiska rasismen för vad den är! I annat fall blir ni inte bättre än EXPO.

    SvaraRadera
  15. Vilka "ni" talar du till? När blev vi "vi" och "ni"?
    Att "nia" ut t ex. Lasse Wilhelmsson och Muhammed Omar ur diskussionen gagnar bara Israel. Däremot måste vi ta en sakdiskussion och skilja rätt och fel och stenhårt påtala tankefel som i sig innebär eftergifter för rasistiska tänkesätt.
    Ang. Hess och dagens sionism tror jag att man måste skilja på sionismen som ursprunglig idériktning och dess organiserade uttryck i form av staten Israel idag (Hertzl nånstans mittemellan). De måste analyseras var för sig. Eller hur? Det är ju knappast Adam Smiths fel att Milton Friedman blev Chilejuntans favvoekonom. Vi kan alltså vara hel överens om fördömandet av dagens raspolitik utan att se de huvudsakliga orsakerna i en viss 1800-talsidé. (Det är en idealistisk analys). Men jag är överens med Khalil om att det inte ska vara förbjudet att vända på någon sten i diskussionen.

    SvaraRadera
  16. Jag syftade främst på Björn Nilsson och Bo Persson i tidigare kommentar.

    "Vi kan alltså vara hel överens om fördömandet av dagens raspolitik utan att se de huvudsakliga orsakerna i en viss 1800-talsidé. (Det är en idealistisk analys)."

    Lika mycket som man analyserar hur det tyska riket kunde nå den fas som fick en hel befolkning att anamma en rasistisk ideologi, med udden riktad mot det judiska folket, borde man idag analysera vad det är som fått den överväldigande majoriteten av judarna att anamma en minst lika rasistisk ideologi men med udden riktad mot araber i allmänhet och det palestinska folket i synnerhet. Den stora skillnaden är att sionismen, förutom att vara rasistisk också bygger på drömmen att kolonisera landområdet mellan Nilen och Eufrat, som bland annat symboliseras i den sionistiska flaggan, och som praktiskt manifesteras i den lyckades koloniseringen av Palestina. Men även försöket att utvidga sina gränser 1967. Den nazistiska ideologins huvudmål var att få ett Tyskland fritt från judar, av diverse anledningar som man ansåg vara ytterst berättigade under rådande omständigheter. På så sätt skiljer sig de två åt, vilket enligt min bedömning gör den judiska versionen (som grundades långt före nazismen) mycket farligare än den tyska motsvarigheten.

    Helt ärligt begriper jag hur man lyckas problematisera solidaritetsarbetet något så oerhört. Kampen ska vara riktad MOT sionismen. Så som kampen var riktad MOT nazismen under 40-talet. Skall det verkligen behöva vara svårare än så?

    För kännedom: Det är den sionistiska entiteten som styr USA. Inte tvärtom. Man måste leva i riktig förnekelse om man inte lyckats se det ännu.

    MVH

    SvaraRadera
  17. Detta är en fälla. Gå inte in i den. Då fastnar man i saker som inte har det ringaste med Palestina att göra. Sionisterna vill ha bort diskussionen från vad som händer på marken i Palestina idag, och sedan om möjligt fösa in allt i en fålla som kan etiketteras "anti-semitisk". Vem tjänar på det?

    SvaraRadera
  18. "Det är den sionistiska entiteten som styr USA". Detta tror jag är en grov missuppfatrtning. Läs Christopher Simpsons "Blowback" som handlar om hur gamla nazister styr USA. Den är minst lika tropvärdig och väldokumenterad som den "antisionistiska" versionen. Båda versionerna är - i någon mån - sanna, men de missar det centrala faktum att makteliten gång på gång visat en total trolöshet, protysk igår, prosionistisk idag - och helt säkert antisionistisk i morgon om det skulle tjäna Wall Street. Promislimsk i Albanien och Bosnien, antimuslimsk i Irak och Afhanistan. Imperiet tar de ideologier och nationella och etniska myter det behöver. Sanna mina ord.

    SvaraRadera
  19. Stefan, hur kunde du tro att det var Lasse och Omar som Khalil syftade på med ”ni”, när det var Björn och mig? Alltså raka motsatsen. Har du funderat på det?

    Själv tror jag att det hänger ihop med att du inte varit med så mycket i den här debatten tidigare. Björn och jag som har det ser ju genast fällan: ”Varför skall man inte få upplysa om detta? Det är en väsentlig del för att förstå…”

    Precis så resonerade r-arna när de drog igång sin Vietnam-sekt: ”Varför skall man inte få upplysa om att USA är kapitalistiskt? Det är en väsentlig del för att förstå…”

    Fakta är en sak. Vilka fakta man skall göra politik av är en annan.

    SvaraRadera
  20. Nej Bosse, jag har inte "varit med så mycket i den här debatten förut". Av kvaliteten att döma har jag inte gått miste om så mycket. Enhetsfronten för någon sorts rättvis lösning av Israel/Palestinakonflikten måste naturligtvis byggas på grundläggande krav som att rasstaten Israel i grunden måste ersättas av en stat som respekterar alla i området boende folks intressen och tillerkänner alla lika och fulla mänskliga och medborgerliga rättigheter. Om palestinierna dessutom kräver en tvåstatslösning måste det vara dem obetaget. Så ungefär.
    Men enhetsfronten kan ju aldrig vara en klubba med vilken man slår ner olika tolkningar av konfliktens historiska rötter. Det måste råda full tankefrihet såväl inom som utom fronten.
    Paralleller till Vietnamrörelsen tror jag dessvärre inte leder så långt. Det är en oerhörd skillnad på konflikterna. Den i Israel/Palestina har varat i 60 år eller kanske närmare ett sekel beroende på hur man räknar.

    SvaraRadera
  21. Stefan, hade du försökt debattera på Mohamed Omars blogg undrar jag om du hade resonerat så här vidsynt.

    " ...enhetsfronten kan ju aldrig vara en klubba med vilken man slår ner olika tolkningar av konfliktens historiska rötter." Den kan däremot vara en klubba mot element som försöker sabotera det enhetsfronten kämpar för.

    "Det måste råda full tankefrihet såväl inom som utom fronten" Tankar och tankar, det där är inte människor som är ute efter en hederlig diskussion. De kommer aldrig att godkänna ett argument från din sida. De kommer att hävda att det är förfalskningar, romaner, vittnesmål avtvingade under tortyr. Alternativt kommer ett obegripligt pladder, som när jag frågade (det var sista gången jag försökte ställa en fråga) om Arvid Fredborgs för förintelseförnekarna besvärande bok från 1943. Dessa människor är helt enkelt inte tillgängliga för ett intellektuellt samtal.

    SvaraRadera
  22. Javisst, tankefrihet. Men om nu någon av sin speciella analys drar vad jag finner vara politiskt sekteristiska slutsatser - och jag menar alltså att Lasse i den här frågan gör det - skall jag då inte också försöka belägga det påståendet.

    Och det är det jag här i just Lasses fall försökt göra. Hans enhetsfront blir en front för vilka Sion vises protokoll är dagsens sanning. Och inga andra.

    SvaraRadera
  23. Jag stänger den här diskussionen. Vi får ta nya tag på nyåret. Tack för medverkan.

    SvaraRadera
  24. På vilket sätt har LW satt kniven i ryggen på oss palestinier? Sionismens innebörd är mer komplex än vad ni förstått er på Stefan, Björn och Bo. Att förneka det flagranta och kristall klara fakta om de sionistiska lobby organisationerna som dominerar USA:s respektive Storbritanniens utrikespolitik är som att man inte rekognoserar Israels folkmord och etniska rensning av den palestinska civil befolkningen sedan 1947-48.

    SvaraRadera
  25. Bo Persson, Piteå20 november 2010 kl. 11:58

    Vem har förnekat att USA:s och Storbritanniens och Sveriges, ja, hela den via världens Palestinapolitik är sionistisk?
    Men hur skall en svensk antisionistisk Palestinapolitik då se ut? Ja, inte som LW:s judeofoba i alla fall. Det blir alldeles för sekteristiskt.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.