9 december 2009

Gruvstrejken 40 år


Tisdagen den 9 december 1969 satte sig 35 gruvarbetare i
Leveäniemigruvan i Svappavaara i protest mot att LKAB sänkt
lönerna. Från kl 10.00 fredagen den 12 december var strejken
total i Malmfälten. 4 800 man hade lagt ner arbetet.

Först den 4 februari 1970 avslutades strejk som inte bara
ledde till fasta och högre löner för gruvarbetarna, utan
också banade vägen för lagarna om medbestämmanderätt (MBL)
och anställningstrygghet (LAS) för hela den svenska
arbetarklassen.
Jag är stolt över att jag själv då som nyss fyllt 20 fann
det självklart att samla in pengar till gruvarbetarna i
Malmfälten. Det var inte som Thomas Nordengren framställer det
i radio främst något utslag av överklassungdomens - de blivande
byrådirektörernas - revolutionsromantik.
Jag tror vi i stort sett allihop fattade att det var allvar
och visste vilken sida vi stod på. Min morfar hade slitit
ont i Malmfälten, kört timmer, och träffat min mormor där.
Om inte annat hade de flesta av oss läst Odd Uhrboms och
Sara Lidmans Gruva.
Jag tror att vi alla ungdomar som samlade pengar, en del
äldre också, var uppriktiga. Annars hade vi nog inte tålt de
glåpord som kunde förekomma utanför Systembolagen från
mindre upplysta klassbröder, som gått på propagandan
att gruvarbetarna i själva verket var bortskämda och
högavlönade.
Det tar 40 år för en svensk att bli förbannad, sa
gruvarbetaren Harry Isaksson, salig i åminnelse. Vi var förbannade
redan vid 20. Och de flesta av oss är fortfarande
förbannade.
Stefan Lindgren
Foto: Odd Uhrbom

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.