Ryska federationens försvar Gennady Kuzmin (tv) och Konstantin Kosorukov
Internationella domstolen (ICJ) avgjorde den 31 januari ett mål som Ukrainas regering väckte 2017 mot Ryssland för en påstådd "terroristkampanj" i Donbass, inklusive nedskjutningen av MH17 i juli 2014. Kiev anklagade också Ryssland för rasdiskriminering av ukrainska och tatariska invånare på Krim efter dess återförening med Moskva.
ICJ avvisade summariskt de flesta av anklagelserna.
Två dagar senare, den 2 februari, avkunnade domstolen en preliminär dom i ett annat mål, där Kiev anklagade Moskva för att utnyttja falska påståenden om ett pågående folkmord på ryssar och rysktalande i Donbass för att motivera sin invasion.
Ukraina anklagade vidare Ryssland för att dess särskilda militära operation bröt mot folkmordskonventionen trots att den inte i sig själv utgjorde folkmord.
Nästan enhälligt avvisade ICJ-domarna även dessa argument.
Västerländska medier ignorerade eller förvanskade innehållet i ICJ:s beslut. I de få fall man rapporterade om domarna fokuserade man på de anklagelser mot Ryssland som fått domstolens stöd samtidigt som man tonade ner alla avvisade anklagelser.
Ukrainas misslyckade åtal stöddes av 47 EU- och Nato-medlemsstater, vilket ledde till att - farsartat nog - 32 separata internationella juridiska team skickade representanter till Haag i september 2023. De stödde bland annat Kievs bisarra påstående att folkrepublikerna Donetsk och Lugansk var jämförbar med al-Qaida. Domarna avvisade helt och hållet detta påstående.
I sitt försvar uppmärksammade Ryssland att samma länder som stödde Kiev deltagit i illegal förstörelse av Jugoslavien under "Responsibility to Protect"-doktrinen.
I sin första dom fastslog ICJ att folkrepublikerna Donbass och Lugansk inte var "terroristiska" enheter, eftersom "[ingendera] gruppen tidigare av något FN-organ har karaktäriserats som terroristisk till sin natur". Detta undergrävde i sin tur Ukrainas anklagelser om att Ryssland "finansierade...terroristgrupper" i Donbass, för att inte tala om att Ryssland självt begick "terroristiska" handlingar.
ICJ ansåg att Moskva inte var ansvarigt för att ha begått eller ha underlåtit att förhindra terrorism. Kievs anklagelser om "terrorism" från Ryssland fann domstolen "vaga och mycket generaliserade", grundade på mycket tvivelaktiga bevis, inklusive rapporter i västerländska media:
Domstolen slog fast att pressartiklar och utdrag ur publikationer, "inte betraktas som bevis som kan styrka fakta".
ICJ var också starkt fördömande av kvaliteten på vittnen och vittnesbevis som tagits fram av Kiev för att stödja dessa anklagelser.
Angående rasdiskriminering på Krim sa ICJ att de "rapporter som Ukraina åberopar är av begränsat värde för att bekräfta att de relevanta åtgärderna är av rasdiskriminerande karaktär...Ukraina har inte visat... rimliga skäl att misstänka att rasdiskriminering hade ägt rum...".
ICJ fäste betydligt större tilltro till den bevisning som den ryska sidan presenterade. "Det är ostridigt att ingen sådan nedgång har ägt rum med avseende på skolundervisning på andra språk, inklusive det krimtatariska språket", slog ICJ fast.
Domstolen avvisade också anklagelser att "åtgärder som vidtagits mot krimtatarer och ukrainska media byggde på berörda personers etniska ursprung".
Ändå drog domstolen den motsägelsefulla slutsatsen att Ryssland "bröt mot sina skyldigheter enligt den internationella konventionen om avskaffande av rasdiskriminering", eftersom Moskva inte kunnat visa "att de uppfyllde sin skyldighet att skydda etniska ukrainares rättigheter från olika negativa effekter baserat på deras etniska ursprung.”
Se tidigare artiklar i ämnet:
https://www.nyhetsbanken.se/2023/10/ryssland-infor-ratta-i-haag.html
https://www.nyhetsbanken.se/2017/03/ryssland-infor-ratta.html
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.