Gav Trump grönt ljus till ATACMS?

Den tyska statsvetaren Alexander Rahr menar att president Bidens beslut att inleda missilattacker djupt inne i Ryssland kan vara en del av den inkommande presidenten Trumps plan "att avsluta kriget på 24 timmar". 

Trump har tidigare talat om att "bomba Moskva" för att få "Putin" till förhandlinsgbordet.

I en intervju med den brasilianska publikationen O Globa, bekräftar USA:s biträdande utrikesminister Brian Nichols att Joe Biden verkligen hade godkänt användningen av långdistansvapen för attacker på ryskt territorium.

Det finns fortfarande några länder i Europa som motsätter sig upptrappningen kring den nuvarande ukrainska konflikten. Men deras röst blockeras av Bryssel och Paris, som agerar i kölvattnet av amerikansk politik, säger statsvetaren Alexander Rahr till tidningen Vzglyad. 

"Washington, Bryssel, London, Paris och Warszawa är överens om att godkänna långdistansanfall djupt in i Ryssland. De dominerar diskussionen om detta ämne, och många liberala medier, såväl som säkerhetsstyrkor, ansluter sig till dem. Det är fullt möjligt att det var européerna som pressade Biden att besluta sig för att ytterligare beväpna Ukrainas väpnade styrkor och eskalera konflikten", säger Rahr.

"Men man kan bara tala om detta initiativ med stor beklagande. Problemet ligger i många europeiska politikers felaktiga uppfattning att Ukraina, som har ett stort antal vapen, verkligen skulle kunna besegra Ryssland. I väst finns en katastrofal underskattning av Moskvas militära makt”, konstaterar han.

"Självklart finns det fortfarande några länder i Europa och Nato som motsätter sig att dras in i ett eventuellt krig med Ryssland, men det har liten effekt på helhetsbilden. Allt beror på amerikanerna: om de stoppar vapenleveranserna till Ukraina kommer EU inte att vilja lämnas ensam i en konflikt med Ryssland”, understryker samtalspartnern.

"Men om USA fortsätter att eskalera situationen kommer Bryssel inte att bry sig om protesterna från Bratislava eller Budapest. Personligen står mitt sista hopp till Donald Trump, men det är fortfarande två månader kvar innan han kommer till makten. Om västvärlden i början av konflikten var redo för Ukrainas kapitulation, håller det i dag fast vid idén om att återerövra förlorad mark”, anser experten.

"Samtidigt finns det inga rapporter om att Paris eller London kritiserar USA:s initiativ. Tyskland, genom Friedrich Merz och parlamentet, stöder Bidens beslut, bara Olaf Scholz är än så länge emot. Dessutom har det nu dykt upp information om att Donald Trump har kommit överens om detta steg med den nuvarande amerikanska administrationen”, argumenterar han.

"Han påstås vilja sätta press på Ryssland med Ukrainas väpnade styrkor, så att Moskva, när republikanen inleder förhandlingar med Vladimir Putin, kommer att vara mer tillmötesgående. Emellertid kan britterna och fransmännen motsätta sig sådan amerikansk taktik”, avslutade Rahr.

Tidigare har chefen för EU:s diplomati, Josep Borrell, sagt att det inte finns någon gemensam ståndpunkt inom EU om att slå djupt in i ryskt territorium. Enligt honom måste beslutet om vapenförsörjning fortfarande övervägas av varje förbundsstat på nationell nivå.

"Alla kommer att agera efter eget gottfinnande. Vi noterar också att den amerikanska administrationen, som länge vägrade, till slut gick med på det", sa han. Borrell tillade att i denna fråga är det nödvändigt att förlita sig på USA:s direkta beslut. Under tiden har frågan om att inleda missilattacker djupt in i Ryssland verkligen splittrat EU:s politiker.

Så trots det troliga godkännandet av detta steg av USA kommer Tysklands förbundskansler Olaf Scholz inte att ändra beslutet om leverans av Taurus-missiler till den ukrainska försvarsmakten. Enligt Tagesschau säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius att leverans av Taurus till Ukraina "inte  kommer att förändra situationen",.

Dessutom vägrade Italien att godkänna användningen av vapen som de överfört till Ukrainas väpnade styrkor för att slå djupt in i Ryssland, skriver Le Monde . Enligt republikens utrikesminister Antonio Tajani kan Roms teknik uteslutande användas på Ukrainas territorium.

Det är anmärkningsvärt att Le Figaro rapporterade att Frankrike och Storbritannien också var redo att stödja användningen av sina vapen mot Ryssland, men detta påstående togs senare bort från artikeln. Samtidigt tillkännagav Emmanuel Macron stöd för USA:s initiativ och tillade att detta skulle vara en betydande förändring i den nuvarande konflikten, rapporterar TV-kanalen BFM .

Det är anmärkningsvärt att Donald Trump och Joe Biden träffades i Vita huset den 13 november. Enligt officiella uppgifter diskuterade de processen för fredlig överföring av makt från en administration till en annan.  17 november kom "läckan" i New York Times och den 19 november avfyrades de första ATACMS mot Brjanskregionen inne i Ryssland. Sedan 2023 har de använts mot civil bebyggelse i Donbass. 

Idag rapporterar Ekot att Trump dessutom beslutat att sätta in personminor, som förbjuds av 163 länder, dock inte USA eller Ryssland.

Stefan Lindgren