Demonstration mot "hyresvansinnet" på Karl Marx Allee i Berlin. |
Det föds allt färre barn föds i Tyskland – fertiliteten i landet är idag 1,35 barn per kvinna, medan det 2021 var ytterligare 1,58.
Detta rapporterades av DW:s telegramkanal med hänvisning till Müncheninstitutet för ekonomisk forskning (IFO).
Om man jämför 2023 med 2021, så har var åttonde säng på förlossningsavdelningen blivit tom, förklarar Deutsche Welle.
"Barnafödandet har förändrats under de senaste tre åren. Coronavirus-pandemin, kriget i Ukraina och fallet i realinkomster på grund av hög inflation har helt klart tvingat många familjer att skjuta upp planerna på att skaffa barn", säger Joachim Ragnitz, biträdande direktör vid IFO till DW.
Det noteras att sådana fluktuationer i indikatorer leder till långsiktiga förändringar. Först och främst handlar de om antalet platser som behövs för barnomsorg, deras utbildning och på längre sikt - arbetskraften och finansieringen av pensionsfonder.
Beslutet att skaffa barn är en personlig fråga för alla, konstaterade Ragnitz. Ett barn kostar en familj runt 180 000 euro, och par eller familjer måste fatta ett "mycket långsiktigt" beslut.
I hela EU var fertiliteten 2022 1,46 barn per kvinna. 2,1 är vad som behövs för reproduktion, dvs vidmakthålla befolkningsmängden oräknat migration. Spanien hade det lägsta fertilitetstalet på 1,16.
Sverige hör till de länder med flest födda barn per kvinna. Men under det senaste decenniet har födelsetalen sjunkit i stort sett varje år sedan 2010. År 2010 låg barnafödandet på 1,98 enligt det mått som kallas summerat fruktsamhetstal. År 2020 låg det på 1,67 barn per kvinna.
Under årets sex första månader föddes 50 500 barn vilket var det lägsta antalet födda första halvåret på 21 år.
En artikel av statsminister Ulf Kristersson tycks närmast förneka det tydliga samband som finns historiskt mellan barnafödande och unga människor socioekonomiska situation. Istället söker han förklaringar i attityder, sociala media etc.
Det tyska raset i födelsetal är en påminnelse om de socioekonomiska faktorernas grundläggande betydelse. Regeringens senaste bostadsreform är typiskt nog en som gör det lättare att låna men samtidigt driver upp bostadspriserna.
Genant att behöva påminna om Göran Perssons ord: "Den som lever i skuld är inte fri".
Stefan Lindgren
Det finns en intressant och oroande essä i "Foreign Affairs", senaste numret under rubriken "The Age of Depopulation". I en brett upplagd essä redogörs för hur födelsetalen sjunker på alla kontinenter, både i rika och fattiga länder. Andelen äldre ökar däremot i stort sett alla länder. Endast USA och delar av Afrika avviker. Detta kommer att leda till stora ekonomiska konsekvenser, en allt minskad arbetsför befolkning kan inte försörja de äldre och redan som ung måste man spara till pension eftersom denna förväntas bli allt lägre. Länder som Sydkorea och Japan står redan nu inför stora utmaningar.
SvaraRadera