offrades". Något annat var kanske inte att vänta efter den formidabla
hetsen mot programmet och mot den modiga SVT-chefen Ewa Hamilton som
stått upp för yttrandefriheten, trots osedvanliga påtryckningar från bl.a.
den särskilda kängurudomstolen för Jugoslavien ICTY.
Men samtidigt är det intressant att se hur oerhört bräcklig den
fällande domen är. Tre ledamöter av sju ville fria programmet.
Utslaget friar programmet på en punkt och säger att det "i sin helhet
inte kan anses framför budskapet att massakrerna i Srebrenica inte var
ett folkmord", dvs. det rör sig inte folkmordsförnekelse, detta i vår
stora tid så oerhört populära tillmäle.
De personer som använder det är som regel desamma som aldrig skulle
använda begreppet folkmord på miljontals döda för USA:s krigföring i t.ex.
Vietnam, Kambodja, Irak och Afghanistan.
Låt oss också påminna om det groteska sakförhållandet att uppgifter om
45 döda i en Kosovoby klassas som en "massaker" och casus belli
för Nato, medan de mångfaldigt fler offren för Nato:s bombningar av
Serbien INTE ENS KAN PRÖVAS i domstolen eftersom USA
motsätter sig detta.
Nå, Granskningsnämnden avgörande kritik lyder så här:
"Det förekom inte heller någon debatt eller något ifrågasättande eller
problematiserande - i eller i anslutning till dokumentären - kring hur
sakuppgifter förhöll sig till den vedertagna historieskrivningen. Genom
detta kom uppgifterna och slutsatserna att framstå som odiskutabla. Att
på detta oreserverade sätt sända en dokumentär med ett innehåll av så
kontroversiell art strider mot kravet på opartiskhet i sändningstillståndet.
Brister i sakligheten får tillskrivas den påtalade partiskheten. "
DETTA ÄR LÖJEVÄCKANDE. Man säger att programmet fälls för att det inte
följdes av någon diskussion, vilket i sig är ett diskutabelt påstående.
MEN PROGRAMMETS INNEHÅLL VAR JU I SIG EN DISKUSSION OM HUR
"sakuppgifter förhöll sig till den vedertagna historieskrivningen".
Det kan ju inte fällas för att inte ha följts av en diskussion som det
redan i sig var en del av.
Men man ska uppenbarligen inte begära logik av ämbetsmän och avlagda
politiker.
På sid 21 hittar vi följande groda:
"Vad anmälarna i övrigt anfört innebär inte heller att sändningen av
programmet strider mot de bestämmelser som gäller för SVT:s
sändningsverksamhet".
Vore jag Ewa Hamilton skulle jag rama in den formuleringen över mitt
skrivbord. Av en ren olyckshändelse FRIAR nämnden programmet som den
nyss har fällt.
Stefan Lindgren
Noam Chomsky har skrevet at intellektuelle ofte er stenografer for makten og maktenes støttespillere og med ”politisk korrekthet” kjøper de privilegerte posisjoner i samfunnet. Så det er intet nytt at SVT nemnda bekrefter denne påstander. De bestemmer hvem skal debattere på TV og i medier for øvrig, så konkluderer de at folk med motargumenter ikke er tilkalt, og derfor ikke tas hensyn til deres argumenter. Dette er en åpenbart herskerteknikk. De er så trygge på seg selv at de kunne tillate seg å si noe så ulogisk som at deres konklusjon om filmen ”Srebrenica -byen som kunne ofres” baseres på manglende debatt om faktiske opplysninger i forhold til den aksepterte historien.
SvaraRaderaTre ting er her glemt:
1.Historien er ikke ferdigskrevet. Historien er under endring og stadig kommer nye fakta som avkrefter de gjeldende seiers teorier, derfor det kreves mot å motsi makten. SVT nemnda har ikke den nødvendig mot som kreves av fritenkende mennesker og forkjempere for sannhet. Riktig nok tre medlemmer av nemnda er uenige med konklusjon, takk og pris.
2.Det finnes flere bøker som kan oppfattes som debatt med motargumenter til den aksepterte historien. Nemnda har fått disse bøkene: Edvard S. Herman: The Srebrenica massacre, Germinal Civikov: Srebrenica: The Star Witness, Stefan Karganovic:
DECONSTRUCTION OF A VIRTUAL GENOCIDE:AN INTELLIGENT PERSON’S GUIDE TO SREBRENICA .
3. På Facebook er opprettholdt gruppe “Sannhet for alle!” som har ca 17 000 medlemmer og som stadig kommer med nye argumenter mot den aksepterte historien. Hvorfor er den debatt verdiløs for SVT nemnda?
Det er ikke sant at debatt uteble. Det er slik at SVT nemnda hadde vært døv for motargumenter. Og verdens opinion er døv for motargumenter i siste 20 år. Så det er påfallende at en slik ensidighet ikke vekket harme og protest i medier tidligere, men reageres så uredelig og hard når det er kommet en eneste dokumentar film som balansere den ensidighet. Dette er kamp mellom David og Goliat. Fritt ord er falt og vi lever i en verden hvor makthaverne stadig mer innskrenker vår mening og fri tenkning. Takk til Stefan Lindgren for mot. Jeg også er ikke redd og fortsetter kamp for fritt ord og sannhet. Sannhet for alle!
Noam Chomsky har skrevet at intellektuelle ofte er stenografer for makten og maktenes støttespillere og med ”politisk korrekthet” kjøper de privilegerte posisjoner i samfunnet. Så det er intet nytt at SVT nemnda bekrefter denne påstander. De bestemmer hvem skal debattere på TV og i medier for øvrig, så konkluderer de at folk med motargumenter ikke er tilkalt, og derfor ikke tas hensyn til deres argumenter. Dette er en åpenbart herskerteknikk. De er så trygge på seg selv at de kunne tillate seg å si noe så ulogisk som at deres konklusjon om filmen ”Srebrenica -byen som kunne ofres” baseres på manglende debatt om faktiske opplysninger i forhold til den aksepterte historien.
SvaraRaderaTre ting er her glemt:
1.Historien er ikke ferdigskrevet. Historien er under endring og stadig kommer nye fakta som avkrefter de gjeldende seiers teorier, derfor det kreves mot å motsi makten. SVT nemnda har ikke den nødvendig mot som kreves av fritenkende mennesker og forkjempere for sannhet. Riktig nok tre medlemmer av nemnda er uenige med konklusjon, takk og pris.
2.Det finnes flere bøker som kan oppfattes som debatt med motargumenter til den aksepterte historien. Nemnda har fått disse bøkene: Edvard S. Herman: The Srebrenica massacre, Germinal Civikov: Srebrenica: The Star Witness, Stefan Karganovic:
DECONSTRUCTION OF A VIRTUAL GENOCIDE:AN INTELLIGENT PERSON’S GUIDE TO SREBRENICA .
3. På Facebook er opprettholdt gruppe “Sannhet for alle!” som har ca 17 000 medlemmer og som stadig kommer med nye argumenter mot den aksepterte historien. Hvorfor er den debatt verdiløs for SVT nemnda?
Det er ikke sant at debatt uteble. Det er slik at SVT nemnda hadde vært døv for motargumenter. Og verdens opinion er døv for motargumenter i siste 20 år. Så det er påfallende at en slik ensidighet ikke vekket harme og protest i medier tidligere, men reageres så uredelig og hard når det er kommet en eneste dokumentar film som balansere den ensidighet. Dette er kamp mellom David og Goliat. Fritt ord er falt og vi lever i en verden hvor makthaverne stadig mer innskrenker vår mening og fri tenkning. Takk til Stefan Lindgren for mot. Jeg også er ikke redd og fortsetter kamp for fritt ord og sannhet. Sannhet for alle!
En aspekt på Granskningsnämndens utslag är att INGEN YRKESHISTORIKER har tillfrågats. Så har man gjort tidigare. Istället är detta exempel på en KORPORATIV rättsskipning där föreningar som "Bosniska akademiker", SDBiH Diasporapartiet och Herzegovinas Kvinnoriksförbund tillmäts den avgörande rösten. Då har man inte förstått att just exilgruppernas beskrivningar är behäftade med en särskild problematik - i synnerhet som man valt bort exilgrupper som antagligen har diametralt motsatta uppfattningar i alla avgörande tvistefrågor.
SvaraRaderaEdvard Herman er verdens kjent historiker, SVT har fått hans bok om Srebrenica massakre og nemnda har fått utalle av Øyvind Hvenekilde Seim som er historiker også.Han har skrevet angående filmvisning i Norge, men det samme gjelder Sverige. De har igjen valgt de utaller som passer i deres agenda. De andre ble valgt bort. Det samme politiken gjald i siste 20 år. Det er sant at bosniska-muslimsk diaspora har andre mening enn mange muslimer i selve Bosnia. Diaspora profiterer på oferstatus mens de i Bosnia må leve sammen med andre nasjoner og bryr seg mer om forsoning, og først og fremst om sannhet. De vet om at den dagens versjon av hendelsen i Srebrenica ikke er sannheten.
SvaraRaderaØyvinds H.S. innlegg i norske Aftenposten: Pressens serbofobi
"Dokumentarfilmene på NRK av Ola Flyum om Srebrenica og om den globale islamistbevegelsen i Bosnia og dens krigsforbrytelser mot serberne, frembrakte et ramaskrik fra den samlete bosnjakiske lobby av norske publisister, akademikere og såkalte menneskerettighetsforkjempere.
Bestemt vilkårene for debatt
Aage Borchgrevink, som siden 1990-tallet har benyttet signaturen Den norske Helsingforskomité (NHC), kalte filmene historieforfalskning. Frempå var også journalist Kjell-Arild Nilsen og professor Svein Mønnesland. Fellesnevneren deres siden 1990-tallet har vært deres sterke engasjement til inntekt for den politiske agenda av Kosovos selvstendighet og det bosnjakiske stats- og nasjonsbyggingsprosjekt som borgerkrigen i Bosnia jo først og fremst handlet om. Lenge har disse krevd å bestemme vilkårene for Bosnia-debatten i Norge på en måte som har gått på bekostning av behovet for en fri debatt og forskning om den tragiske borgerkrigen i Bosnia.
Dernest meldte «Bosnia-Hercegovinas utenriksminister» seg i Aftenposten 12. mai. Det er i alle fall slik Sven Alkalaj signerer før han «på det sterkeste fordømmer visningen av dokumentarfilmene» og kaller dem en «hån mot ofrene». Alkalaj sitter på overtid i sitt fireårsmandat som har vært fylt med skandaler. Han fungerte i praksis bare som én av Bosnias tre konstitusjonelle nasjoners, den bosnjakiske, utenriksminister. Vel er Alkalaj bosnisk sefardisk jøde, men politisk er han den bosnjakiske ultranasjonalisten Haris Silajd{zcaron}iæs mann. Alkalaj brøt retningslinjene for departementets arbeid gjennom svartmaling av Republika Srpska, som finansierer ministerposten hans.
Når Alkalaj mener filmene håner ofrene i Srebrenica, kan man spørre om ikke Alkalaj selv gjennom fordømmelsen av filmene håner filmenes serbiske ofre og deres pårørende, som han samtidig er utenriksminister for. Kanskje det er av gammel vane at Alkalaj i Aftenposten «fordømmer» journalister, slik journalister i Bosnia blir kneblet for å hindre korrupsjonsavsløringer og når det stilles spørsmål ved det nasjonalistiske bosnjakiske offer-narrativet, hvor Srebrenica er viktigste byggestein. Slike fordømmelser kan vi ikke akseptere i Norge, hvor vi i det minste pr. formålsparagraf har en undersøkende og fri presse. Selv om den dogmatiske bosnjakiske lobby i Norge med Nilsen, Mønnesland og Borchgrevink i spissen, vil det annerledes og NHC har innmeldt Srebrenica-filmen til Kringkastingsrådet og Pressens Faglige Utvalg med en klage som inneholder en rekke kontroversielle påstander. Vel har filmene sine svakheter, men den er et brukbart og modig forsøk på å få frem underrapporterte sider omkring Srebrenica-folkemordet.
Taushet i 20 år
Gjennomgående har norske medier i 20 år vært tause om serbiske ofre i de jugoslaviske borgerkrigene, de har fremstilt krigsforløpet og dets forspill ved hjelp av et tendensiøst utvalg og tolkning av historiske prosesser og brutt pressestandardene gjennom serbofobiske beskrivelser, løgn og faktafeil.
Problemet er ikke at Helsingforskomiteen går klageveien, men at den ikke har gjort det tidligere mot serbofobien i pressen under og etter Balkan-krigene. Det er dette som bekrefter at Borchgrevinks «menneskerettighetskamp» bare er en politisk agenda med menneskerettigheter for noen, men ikke for andre
Stefan Lindgren - du antyder att fakta är inte mycket värd om den hänvidsas till från "Bosniska akademiker", etc. Det som yrkeshistoriker säger i fallet Srebrenica kan du läsa på http://www.levandehistoria.se/node/5305 framtagen av Forum för levande historia. En hel del fakta kan hittas på ICTY-s hemsida, en domstol som har bearbetat de flesta bevismaterial kring folkmordet i Srebrenica. Har man andra syften än belysa sanningen kring Srebrenica så kan man givetvis strunta i dessa bevis och förlita sig på olika konspirationsteorier, kvasihistoriker eller rent ut sagt material från Milosevics krigspropaganda.
SvaraRaderaMycket har sagts om den här filmen - en hel del fakta om felaktigheter och osanningar i filmen kan hittas på en hemsidan som behandlar dessa felaktigheter. www.stadensomoffrades.se
Det är viktigt för debatten att fokusera på fakta istället för känskomässiga kommentarer eller synpunkter från ökända folkmordsförnekare.
Jag ber alla att skriva under eget namn!!
SvaraRaderaAtt jämställa begreppen "yrkeshistoriker" med det statliga verket "Forum för levande historia", fällt av JO för grundlagsbrott, är inte seriöst. Det går tillbaka på samma byråkratiska grundföreställning om statens som garant för samhällsvetenskaplig sanning som Granskningsnämndens existens bygger på. Två fel gör inte ett rätt. Vidare slänger skribenten ur sig en harang om "konspirationsteorier, kvasihistoriker eller rent ut sagt material från Milosevics krigspropaganda". Analysen upphör innan den börjat.Hur kan det komma sig att tusentals döda i Srebrenica blir "folkmord", medan tusentals döda i Afghanistan (Dasht e Leili t ex) inte är någonting (alls spår undanröjda).