Krigsturism

Bild: P O Ultvedt.

Magdalena Andersson besökte igår Kiev. Av Rapports Mats Knutsson fick vi veta att den troliga anledningen var ett taktiskt försök att överskugga Ulf Kristerssons tal.

Hur som helst påminner västledarnas skytteltrafik till Kiev om något sorts krigsturism. Snabba besök i Butja och andra krigsskådeplatser med många fototillfällen.

I sak fanns det nog ingenting som inte hade gått av avhandla per telefon. "Men det var viktigt att se förstörelsen med egna ögon", sa Magdalena.

Det tror jag inte. Ibland är det viktigt att använda sig av sin inlevelseförmåga. Att titta på olyckor är en sport för mindre begåvad allmänhet som finner nöje i andras olycka.

Dessutom innebär ett sådant besök stora risker. Av och till beskjuts och bombas Kiev. Jag har svårt att se att behovet av att se kriget skulle väga tyngre än statsministerns säkerhet, särskilt i ett land som i modern tid mist både en statsminister och en utrikesminister i attentat.

Överlämnandet av ett brev från Karl XII väcker också frågor om statsministerns historiemedvetande. Passar verkligen Karl XII:s stövlar henne? Jag trodde i min enfald att det rådde någon sorts konsensus i detta land om att Karl XII:s äventyrligheter, som kostade Sverige de största befolkningsförluster som historikerna kunnat uppmäta, inte var någonting vi eftersträvade att komma tillbaka till.

Carl Bildt undantagen naturligtvis.

Stefan Lindgren