Vad ska oljan kosta?

Ska inflationen gå i skritt, trav eller galopp? EU-kommissionen kunde inte bry sig mindre.

EU-kommissionen har föresatt sig att införa ett tak för hur mycket den ryska oljan får kosta.
I praktiken skulle det driva upp världsmarknadspriset.

Denna i sig bisarra idé förutsätter dessutom att EU tar ytterligare ett steg mot överstatlighet och inför en gemensam energipolitik ner på kronor och öre-nivå.

Förutsägbart nog har EU:s medlemmar nu råkat i luven på varandra om hur mycket den ryska oljan bör kosta.

Idag kostar den ryska oljan (Brent) 87 dollar fatet och Ryssland tänker naturligtvis inte sälja till något annat pris så länge det finns köpare. Oljeleveranserna till Indien har i år blivit flera hundra gånger större än i fjol på grund av EU:s sanktioner.

EU har misslyckats med att förhandla fram ett gemensamt tak. Polen, Litauen, Lettland och Estland vägrade att stödja kommissionens förslag på 65 dollar per fat.

Men Malta och Grekland anser att 70 dollar fatet är ett rimligare pris som EU skulle kunna hålla. Det krigiskt sinnade Polen - berett ett slåss till siste ukrainaren - säger sig inte vilja betala ett cent över 30 dollar fatet.

Ungern är emot alla begränsningar. Men landet har satts i sträckbänk av EU-kommissionen som hotar att beröva Viktor Orbáns regering både 7,5 miljarder euro i regelbundna EU-utbetalningar och 5,8 miljarder euro i bidrag för pandemiåterhämtning. Dessa betalningar har frusits i avvaktan på att Ungern uppfyller kommissionens hemliga kravlista.

Genom att Orbán idag meddelade att motståndet mot Finlands och Sveriges Nato-inträde kommer att släppas före årets slut försöker han göra Bryssel gynnsammare stämt. Nato behandlas ju i  praktiken som EU:s försvarsdepartement numera.

Så kommer vi till ännu en absurditet: EU tvistar om var pristaket för rysk olja ska ligga - men från den 5 december gäller ett totalt embargo mot ryska olja inom EU. Ingen får köpa rysk olja till något pris.

Men pristaket kan ändå ha effekten att Malta, Cypern och Grekland blir av med inkomster av att transportera rysk olja på sina fartyg och försäkra sådana transporter.

Ungern som tar emot olja via Druzjba-ledningen har dock inget att frukta för egen del. Pipelineolja är ett undantag från EU:s embargo och även från pristaket.

Men kriget i Ukraina kan få Druzjba-ledningen att stanna automatiskt. Sådana risker gäller också andra länder som tar emot pipelineolja från Ryssland.

Ungern säger nej till pristak, kanske för att få någon ny eftergift i utbyte från Bryssel, t ex rätt  att ta emot rysk olja från fartyg genom Kroatien.

Till saken hör att världsmarknadspriset på olja automatiskt kommer att stiga om EU-kommissionen lyckas i sitt uppsåt. Om EU:s 27 medlemsländer plötsligt ska ut och jaga ersättning för den ryska oljan kan resultatet inte bli något annat.

Stefan Lindgren