Riksdagens utrikespolitiska debatt var tyvärr inte särskilt
upplyftande.
Problemet är att den pösmagade Carl Bildt har en linje som
han följer. Det är visserligen Dick Cheneys, Paul Wolfowitzs och
David Rumsfelds linje men kraven på att komma med något
originellt är inte så stora i den svenska ankdammen.
Oppositionen har ingen linje.
I den allt överskuggande frågan om kriget i Afghanistan
hade man inget att komma med, mer än Urban Ahlins försäkran
att oppositionen står bakom de svenska trupperna.
Vänsterpartiets Hans Linde sa:
"En politik för Afghanistan som tar sin utgångspunkt i solidariteten
utgår från det afghanska folkets behov. Att afghanerna inte behöver
fler soldater, bombanfall eller militäroffensiver, men att behovet är
enormt av fler skolor, arbetstillfällen, vårdcentraler. När hökarna
både i Sverige och i Washington nu ropar efter mer trupp kan det vara
nbra att påminna om att kostnaden för att ha en svensk soldat i
Afghanistan motsvarar kostnaden för att ge 1400 afghanska flickor och
pojkar utbildning i ett år. Det borde göra valet enkelt för den som
sätter solidariteten främst."
Linde ägnade sig sedan åt att nagelfara svenska företag
och ta upp olika irredentistiska rörelser runt om i världen.
Efter att ha lyssnat på honom, Bodil Ceballos (mp), Fredrik
Malm (fp) och några till kan man sammanfatta det så att
Nato-medlemskapet har man olika syn på men resten
är opposition och regerande allians rätt överens om.
T ex är båda lägren för sanktioner mot Iran, trots att vi
vet att FN-sanktioner är första steget mot ett USA-anfall.
Det vilar en sorts naiv världsförbättrarmentalitet över
församlingen. Som om det är Sverige som avgöra när var och
hur det ska pumpas olja i världen exempelvis.
V, mp och kd är i grunden lika moraliska i sin
"utrikespolitik". En vill frälsa oss från kvinnovåld och en
annan från barnpornografi. Det är frågor som i bästa fall
har oklar adressat.
Samtidigt slarvar man oförlåtligt med de principiella
frågorna som rör svensk alliansfrihet och neutralitet i krig.
V borde ha tagit uppgiften att bygga bredast möjliga allians
mot det svenska krigsdeltagandet på större allvar. Vi måste
ju vinna även "fnoskiga" abortmotståndare i denna fråga!
Urban Ahlin var med sina JA_NEJ-frågor till Bildt trots allt
den mest stringente. Han ville bl.a. veta om Bildt tänker
dra in Sverige i Nato:s krigsplanering för Baltikum.
Där bränner det till och svaret han fick var förstås
öronbedövande tystnad.
Nästa svenska krig får vi läsa om på Carl Bildts blogg.
Socialdemokratins svek i Afghanistandebatten har jag skrivit
om på annat håll och jag har framfört det till Urban Ahlin
personligen
Uppgiften nu måste vara att hjälpa Obama. Han har sagt
juli 2011 - då är det väl inte rimligt att lilla Sverige ska
stå kvar i klaveret längre.
Stefan Lindgren
Tack för en trevlig sammanfattning.
SvaraRaderaJag lyssnade själv på debatten och fann att Synovate:s
Opinionsmätning var väl timad.
För mej framstår dessa offentliga debatter mer och mer som en form av "manifestering av godkända åsikter".
I stort sett alla politiker jobbar efter manus.
Finns det inte med behöver man inte svara, som i fallet med Bildt.
Ingen har någonsin ändrat inställning under debatterna vad jag vet. Jag har lyssnat på rätt många.
Kanske borde man göra det omvända att under en dag
låta politikerna besöka svenska hem för utfrågning.
Att välja partier vart fjärde år och därmed basta kan knappast kallas demokrati.
Under innevarande mandtaperiod har många beslut fattats som kommer att påverka oss i generationer. Vad jag vet har inget av dessa beslut diskuterats på lokal nivå.
Ställer man frågor till lokalpolitiker säger dom att dom inte äger frågan.
Mitt förslag är att föra ner dessa viktiga frågor till lokal nivå. Sedan kan administratörer ta hand om regeringsarbetet.
Leif Bengtsson
Stefan, slarvar med alliansfriheten säger du om de rödgröna. Men har de inte till och med skrivit bort den genom att ställa sig bakom den så kallade solidaritetsförklaringen, som riksdagen antog i somras. Har riksdagen nämligen inte genom den sagt ja till ömsesidiga försvarsförpliktelser.
SvaraRaderaDu skriver att Sverige är med i Afhganistan för att "hjälpa" Obama. Så känner de från Bildt till Ahlin, men i själva verket de tar Obama möjligheten att back från kriget eftersom alla europeiska länder stöder kriget. Tänk om ens Sverige hade sagt i höstas att vi drar bort våra turpper!! Det hade givit oanade konsekvenser i USA.
SvaraRaderaEfter två veckor i USA förstår jag hur viktigt det är att ha trycket på våra egna politiker, speciellt på oppoitionen. USA har sin egen kritik, som är stenhård. Här ett exemel av en framstående skribent
http://blog.timesunion.com/nypotomac/helen-thomas-sizing-up-obama-as-a-war-president/823/
Seppo Isotalo