gerundium

9 februari 2010

Lena Melin med magen i vädret

Lena Melin i Aftonbladet vet precis hur det ligger till.
Sveriges krigsdeltagande i Afghanistan "bottnar" i en solid
svensk folkopinion.

Hur kan det då komma sig att SIFO i sin telefonbuss 7-10
december på ett lika stort material kom fram till helt andra
siffror?


På frågan: "Tycker du att Sverige ska delta med militära
insatser i Afghanistan eller tycker du inte det?" svarade 32
procent ja, 59 procent nej och 9 procent var tveksamma.
Men i Aftonbladets undersökningar har man smugglat in det
lilla ordet FREDSFRAMTVINGANDE:

"I Afghanistan pågår en fredsframtvingande militär insats
där Sverige deltar. Är det rätt eller fel att Sverige har stridande
förband i Afghanistan?"

Då får man siffrorna 46 procent ja, 35 procent nej och 19
tveksamma.

Vem kan egentligen vara emot att FRAMTVINGA FRED. Fred är en
bra sak. Om den bevisligen gick att FRAMTVINGA i Afghanistan
skulle nog 100 procent vara för den.

Men det USA/Nato framtvingat är ju KRIG. Aftonbladets fråga
bygger på det formellt riktiga påståendet att Isafs "mandat"
från FN:s säkerhetsråd är ett kapitel VII-mandat, således
fredsframtvingande.

Det är betecknande att när man skalar bort detta
formalistiska hokus-pokus är alltså en klar majoritet av
svenska folket mot den svenska militära insatsen i
Afghanistan.

Som vanligt gäller att som man frågar för man svar. Men en
avskalad, maximalt entydig fråga ger etta annat svar än det
politikerna och deras patruller av små förklarande
mediaorakel vill ha.

Stefan Lindgren

10 kommentarer :

  1. Jag anser också att USA:s och åtföljande truppers närvaro i Afghanistan i grunden är ett imperialistiskt angrepp som måste upphöra så snart det bara går. Den svenska militära expansionen där och utanför Somalias kuster liksom inlemmandet i Nato tilhör vänsterns värsta nederlag.
    Samtidigt tänker jag på skolbarnen i Afghanistan, på jordbruket, sjukvården och undrar hur ett civilt bistånd - för ett sådant behövs i jätteskala - ska kunna bli verkningsfullt om de afghanska männen fortsätter att slåss inbördes, om krigsherrar, knarkbaroner och diverse klanbundna fundamentalister sliter sönder landet och hindrar en fredlig utveckling för folket.
    Behövs inte en centralregering? Och hur ska den i så fall få stabilitet när de utländska trupperna försvunnit?
    L-O Henningsson

    SvaraRadera
  2. Lasse
    Problemen i Afghanistan är enorma. Nr 1 är ockupationen. Nr 2 är fattigdomen. Om man lägger pengarna som idag går till krig (5 ggr landets BNP) på bistånd borde det kunna göra underverk. Låt mig samtidigt erinra om att det folkliga stöd som talibanerna trots allt åtnjutit berodde på att de avslutade ett inbördeskrig.
    Stefan Lindgren

    SvaraRadera
  3. Bra undersökning, Stefan. Det lönar sig väl knappast att skicka den till Lena Melin. Men borde inte åtminstone Jan Helin få den?

    SvaraRadera
  4. En av flera drivkrafter bakom västs angrepp i Afghanistan är vapenindustrins profitjakt. Om/när kriget upphör kommer motsvarande pengar aldrig satsas på civilt bistånd. Aldrig. Inga underverk kommer ske men det bistånd som ändå ges måste kunna tas om hand på ett rättvist och effektivt sätt. Afghanerna måste få chansen att utveckla sina samhällen och jag tvivlar starkt på att de talibanska mörkermännen - hur modiga de än är som motståndsrörelse - kan leda en sådan utveckling.

    SvaraRadera
  5. Tack för klargörandet Stefan! Många undrar varför dessa diskrepanser i opinionsundersökningarna!

    Hälsningar

    Mats D

    SvaraRadera
  6. L-O Henningsson! Dina tvivel är ointressanta. Det är ju afghanernas sak. Det enda underlag vi har att bedöma talibanerna är nidbilden i västmedia. Dom har t ex konsekvent vägrat att rapportera om Mulla Omars fredsförslag - rimligt och rationellt. Det där med nedbrända flickskolor och batterisyra mot skolflickor är nog delvis spinn från ockupanternas mediafabriker. Skolor bränns ned även i Sverige utan att man automatiskt försöker stämpla det som hatbrott. Även under kriget mot Sovjetunionen förekom rätt ofta gerillaattacker mot skolbyggnader, eftersom de ofta var den enda "regeringsbyggnaden" i byn. Det lär också i talibanernas senaste dokument ha förekommit uppmaningar att ingripa mot brott mot kvinnofriden. Men som sagt - rätt eller fel - det är deras land.

    Stefan Lindgren

    SvaraRadera
  7. Men är det inte så,Stefan, att det enda politiskt korrekta i dagens svenska afghanistandebatt, det är just att förutsätta att Afghanistan är "vårt" land.
    I alla fall är L-O Henningsson långt ifrån den ende som är hjärntvättad på det här med "den vite mannens börda".
    Vad skulle t.ex. ha hänt om programledaren i den TV-debatt som du länkade till i en blogg igår ( http://svtplay.se/t/103450/debatt ) hade sagt till debatterande: "Ni verkar ju nästan allihopa förutsätta att Afghanistan är vårt land."
    Givet att de förstått vad hon menade och förutom att hon förstås fått sparken. Jag menar, hade det inte blivit ganska tyst då?

    SvaraRadera
  8. Är det inte också ganska typiskt att Aftonbladet i sin redovisning av sin opinionsundersökning bara hade med själva frågan. Inte det inledande påståendet om att det handlar om en fredsinsats.
    För att få veta att de utfrågade först ställdes inför detta påstående och först därefter inför själva frågan, måste man gå in på sifo.se och kolla.

    SvaraRadera
  9. Även om mina tvivel på att talibanerna kan ge Afghanistan en ljusnande framtid är ointressanta för några så delas de ju av många, inte minst av afghaner i skilda läger, som upplevt deras styre in på huden. Talibaner gör motstånd och det är rätt att göra motstånd mot ockupationstrupperna. Som statsbärare torde de trampa ner många mänskliga rättigheter om man ska tro dem på deras ord och tidigare handlingar.
    Bo Perssons tal om hjärntvätt kan man för övrigt dra en slöja över.
    L-O Henningsson

    SvaraRadera
  10. Om du inbillar dig att dina själskval är opolitiska, L-O Henningsson, så har du fel. De tjänar och de tjänar status quo.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.