Rätt att demonstrera?

Mauricio Rojas, tidigare folkpartistisk riksdagsman, numera rektor i Madrid, skriver i SvD  11 december att han är orolig för sitt hemland Chile. Det demonstreras för mycket.

Även i Moskva demonstreras det för mycket. På Mynttorget måndag kl 18 också. Eller?

Rojas skriver:

"Men det som gör mig orolig är formerna, kantringen mot det utomparlamentariska, där de som kan ockupera mera, skrika högre och kasta flest stenar, börjar diktera landets utveckling. Det är ett farligt spel, som kan förstöra den grund av civilitet och respekt för lagarna och institutionerna som demokratin vilar på. Demokrati är en pakt om formerna, om hur vi löser våra konflikter och sammanjämkar våra viljor."

Inte för att jag vet så mycket om saken, men jag fick brev av en chilensk vän som berättade att avgifterna på de nya betalvägarna in och ut från Santiago slukade en stor del av hans lön som universitetslärare. Så nog finns det skäl att demonstrera.

Att det chilenska folket blir ordentligt uppskörtat på dessa privatiseringsexperiment framgår av följande lilla notis från i maj i år:

"Rapporten visar Skanska investerat 350 miljoner dollar i en framgångsrik chilensk betalväg och sålde sitt aktieinnehav för 790 miljoner dollar. Inte en dålig avkastning alls."

(http://roadpricing.blogspot.com/2011/05/chilean-toll-roads-profitable-for.html)

Även i Ryssland odlar man skräck för demonstrationer i liberala kretsar. Tatiana Malkina skriver i fredagens Moskovskie Novosti (statsägd) att demonstrationerna mot Vietnamkriget i USA på 60- och 70-talen inte alls bidrog till att stoppa kriget.

"Inte alls. Dessutom hjälpte de Nixon att bli omvald 1972. Marscherna bidrog antagligen till att radikalisera demokraterna som i upphetsat tillstånd inte valde den kandidat som skulle ha kunna besegra Nixon, utan en som bara dårar kunde rösta för."

Det är så här myter skapas. Skribenten dribblar bort det faktum att Nixon faktiskt tvingades avsluta kriget under trycket av en stark opinion. Försöken att gå emot opinionen kostade honom till och med hans post.

Nu skrev Malkin före lördagens imponerande demonstration i Moskva. Kanske väljer hon nu sina ord mer noggrannt.

Demonstrationen i Moskva var en salig blandning av olika proteströrelser, men det är utmärkt för den ryska demokratin att de får komma till tals. Arrangörerna betonade att det var ett medborgarinitiativ och inte ett partipolitiskt initiativ. Ändå var de båda huvudkraven – Nya val och frisläpp de politiska fångarna – politiska.

Kommunistpartiet var med och demonstrerade men har inte uttalat sig för nyval. Eftersom de hade många tusen valbevakare vet de antagligen att fusket varit lokalt och begränsat och inte har påverkat valutgången.

Föreställningen att det skett omfattande valfusk har inte kunnat dokumenteras. Tvärtom visade valprognoserna före valet på siffror som ligger väl i linje med valresultatet.

Att Svenska dagbladet (11/12) i efterhand fiskar upp en beräkning enligt vilken Enat Ryssland egentligen skulle ha fått 29,8 %, Kommunistpartiet 22,6, Rättvist Ryssland 21,0, Liberaldemokraterna 14,0 och Jabloko 8,0 hjälper inte. Inte heller ett sådant valresultat hade väl stillat valkyrian Hillary Clinton.

Med SvD:s siffror skulle Kreml och dess lydpartier ändå ha fått stabil majoritet och kommunistpartiet – hu! – en vågmästarroll.

Det ryska kommunistpartiet kanske  kommer dithän på sikt, helt utan Washingtons hjälp.

Här hemma testas demonstrationsvilja nu måndag 12/12 kl 18 på Mynttorget. Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan! är kravet. En viktig opinion som nu för första gången tvingar riksdagen att diskutera slutdatum för en av sina mest misslyckade miljardrullningar.

Carl Bildt har lovat att under dagen ge besked: Finns det en inbjudan för de svenska trupperna till Afghanistan eller ej. Om den inte finns vilar hela företaget på en lögn. Kom och hör vad Carl har svarat!

Stefan Lindgren

Rapporten visar Skanska investerat 350 MUSD i det framgångsrika chilenska betalväg och sålde sitt aktieinnehav för US $ 790.000.000. Inte en dålig avkastning alls.