gerundium

7 oktober 2021

Ställer USA in betalningarna?

USA:s underskott i handeln med varor och tjänster: Det största någonsin.

Det är ännu ovisst om USA:s president Joe Biden gfår kongressen att besluta om den höjning av lånetaket som behövs för att undgå en ”default”, dvs. att staten måste inställa betalningarna - en eufemism för statsbankrutt.

Det är i sa fall inte först gången det sker.

På flera sätt är emellertid situationen den här gången mer riskabel. Jamie Dimon, vd för JPMorgan Chase, säger att ”ett misslyckande med att höja skuldgränsen nästan säkert skulle skaka finansmarknaderna…”.

Varje tillfällig betalningsinställelse undergräver myten om USA som det land som alltid betalar för sig.

”USA betalar sina räkningar. Sådana är vi. Sådana har vi varit. Sådana kommer vi att fortsätta att vara, om Gud vill… Under mer än 200 år har USA byggt upp detta välförtjänta rykte som den starkaste, säkraste och säkraste investeringen i världen”, förklarade Biden när han mötte olika finansiella ledare 6 oktober.

Men rent objektivt har USA:s läge fortsatt försämrats. Strategin att kompensera en krympande industriproduktion med att producera och sälja dyra tjänster – film programvara, företagstjänster, IT-tjänster, etc. har inte lyckats vända den nedåtgående trenden.

Det övergripande handelsunderskottet på varor och tjänster nådde i augusti en historisk bottennotering på 73 miljarder dollar (säsongrensat), enligt handelsdepartementet idag. Överskottet i tjänstebalansen försämrades till ett överskott på endast 16,1 miljarder dollar, det lägsta sedan 2011.

Hur har då USA historiskt klarat sig ur knipan, när staten haft slut på pengar:

1862: Under inbördeskriget infördes för första gången en nationell valuta. Dessa sedlar innehöll ett ”löfte att på begäran betala till bäraren” mynt i ädelmetall. Men det blev snabbt ohållbart när dollarn försvagades och amerikanska guld- och silverreserver tömdes. Så övergav kongressen 1862 sitt löftet och förklarade att sedlarna inte längre backades upp av motsvarande i guld eller silver. Det nya budskapet, som återfinns på sedlarna än idag, lyder: "Den här sedeln är lagligt betalningsmedel för alla skulder, offentliga och privata."

1933
När Franklin D. Roosevelt blev president under den stora depressionen hade amerikanska obligationer en klausul som lovade innehavarna att de skulle kunna återbetalas i guldmynt. Men Roosevelt ville skriva ned värdet på dollarn i förhållande till guld - med mer än 50 procent - så kongressen avbröt på hans uppmaning alla guldklausuler. Innehavarna av obligationerna nekades därmed ett omedelbart fall. Kongressen avvisade i huvudsak regeringens skyldigheter, och obligationsinnehavarna fick se sina tillgångar kraftigt reducerade. Roosevelt utfärdade också en verkställande order som beordrade amerikaner att ge upp alla innehav av guld - och det förblev olagligt att äga guld ända fram till 1970-talet.

1968
Eftersom dollarns värde försämrades i början av 1960-talet och blev mindre värda än silverekvivalenten, stod långa köer utanför statskassan och krävde att deras s k silvercertifikat skulle växlas in mot silvermynt. En silverdollar var då värd 20 pappersdollar.

1971
Enligt Bretton Woods-avtalet från 1944 hade världens valutor med fasta växelkurser varit knutna till dollarn - och dollarn kunde lösas in för guld till ett fast pris (35 dollar per uns). Men 1970 riskerade USA att inte ha tillräckligt med guld för att uppfylla sina åtaganden. Så i ett överraskande tillkännagivande den 15 augusti 1971 förklarade president Richard M. Nixon ensidigt att det 27-år gamla avtalet inte gällde och guldfönstret stängdes. Åtgärden ledde nästan omedelbart till 20 procents försvagning av dollarn. USA blåste hela världen och konsulterade naturligtvis ingen annan stat före det drastiska steget.

Det enda löfte som nu kan återstår att förknippa med dollarn är texten ”In God We Trust”, men det är inte säkert att världens alla dollarinnehavare länge till kommer att nöja sig med fatalistisk gudstro.

Allt fler stater byter ut dollar mot andra valutor i sina valutareserver och allt fler handelskontrakt tecknas i andra valutor, vilket minskar efterfrågan på dollar och ökar trycket på USA:s ekonomi.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.