100 år sedan Lenins död

Lenin i Gorki.

21 januari är det 100 år sedan Lenin dog. Det vill liberalen Olof Kleberg ihågkomma genom att demontera "Leninmonumentet" - en bit spårvagnsräls - utanför Moderna Museet.

Det vore naturligtvis mycket mer tidsenligt med ett Nato-monument på platsen - och Olof Kleberg skulle ha en chans att bli en fotnot i någon historiebok.
Klebergs kampanj mot en bit spårvagnsräls på Skeppsholmen är ett exempel på hur "cancel"-kulturen tränger in.

Det man ogillar ska rivas, förbjudas, stoppas.

Den bok om Lenin som  jag gav ut 2001 på Fischer förlag sålde ganska bra och fick bra mottagande. Förutom av en liten klick akademiker som omedelbart ropade på förbud. Kristian Gerner och John Chrispinson i Historiska klubben tyckte att det var upprörande att en sådan bok kunnat utges på ett ansett förlag.

Nåväl, nu har det "ansedda" förlaget Lind & Co beslutat att den andra upplaga av min bok som i princip låg tryckklar för att utkomma till 100-årsminnet, inte skulle utges.

Så har låtsas-liberaler lyckats snäva in den praktiska yttrandefriheten om än inte den juridiska. Min bok kommer snart i elektronisk form som en service åt läsarna.

Klebergs fleråriga kampanj mot ett stycke spårvagnsräls  är också exempel på nedmonteringen av historiemedvetandet. Minns Francis Fukuyamas triumferande "Historien är slut". Nu visade sig att den inte var det. Det kalla kriget gick att återskapa, lättare än någon  anat.

Den "liberale" Kleberg tycks helt omedveten om att den demokrati han ställer i motsats till Lenin i själva verket satt väldigt trångt innan Lenin välte reaktionens högborg över ända.

I Sverige hade 19 procent av medborgarna rösträtt när Lenin passerade på  väg hem.

När hans ryska revolution också fick det tyska kejsardömet att falla, insåg Gustav V att det var dags att öppna en säkerhetsventil. Genom rösträttsreformen infördes allmän rösträtt, nåja, åtminstone för 54 procent av de vuxna medborgarna.

Skulle det verkligen skada om något skolbarn inför en bit spårvägsräls utanför Moderna museet började ställa frågor och fick veta något om hur allt hänger samman?

Kungsgatan - Ture Nerman - Carl  Lindhagen - Lenin - Tsaren - Kaiser Wilhelm - rösträtten....

Synnerligen vaken ungdom kan ju också komma att ställa sig frågan varför "liberaler" i Sverige i början av 21:a århundradet så gärna ville sudda bort dessa samband ur historien.

Om en liten bit spårvagnsräls hotar den stora pågående omskrivningen av historien, vad säger det om vår tid?

Stefan Lindgren

Läs mer om Oktoberrevolutionen, som en rysk författare ser den, här:
https://www.nyhetsbanken.se/2017/10/ratt-och-fel-om-oktober.html#more

Läs också min "Vitare kan tvätten inte bli. EU:s nya historieskrivning om andra världskriget" (Gerundium 2021).