Bengalenarmé ankommer till Jalalabad på sin döende häst. Han
var den ende överlevande av en armé på 16 000 man som
britterna skickade in i det första anglo-afghanska kriget
1838-1842.
Nu upprepas historien.
För att hålla sig kvar vid makten har Karzai (enligt dagens DN) sagt
att de utländska trupperna ska vara ute inom fem år.
Även om han inte exakt formulerat sig så (inom fem år ska de
inhemska styrkorna kunna "ta ledningen" i kriget mot den
nationella motståndsrörelsen) så är innebörden klar.
USA/Nato:s ockupation går mot sitt slut. So oder so. Sker
återtåget snart och "frivilligt" minskar prestigeförlusten för
ockupanterna. Sker det sent och motvilligt kommer det att
rinna floder av blod - och Karzais chanser att överleva
minskar.
Enligt Daily Telegraph kan uttalandet bilda plattform för en
brittisk "exit strategy" - en uttågsstrategi.
Det borde väl gälla även för Sverige.
Sedan Karzai satt denna femårsgräns ska ingen längre behöva
höra Tolgfors säga att det är illojalt att diskutera slutdatum.
Ingen ska behöva höra ÖB surra om ett 15-årigt projekt.
Urban Ahlin och de övriga dammsugarförsäljarna får nu ramar
att hålla sig till i den kommande översynen av svensk
krigspolitik i Afghanistan.
Det gäller nu att göra ett rationellt val. Ska trupperna
dras hem om 0, 1, 2, 3, 4 eller 5 år?
Allt talar för nollan.
På fem år sparar vi uppåt tio miljarder som kan sättas in på
civila biståndsprojekt. Lokalerna i Mazar kan tas över av
afghanska hantverks- och kvinnokooperativ. Den svenska
militären kan hemförlovas och ersättas av en civil volontärstyrka,
helst under Svenska Afghanistankommitténs ledning, som kan
bygga skolor, reparera vägar, borra brunnar etc.
Stefan Lindgren
Det är helt rätt tänkt men blanda in inte in dammsugarförsäljare, dom har inget ont gjort.
SvaraRaderaL-O Henningsson