Två folkomröstningar även vi behöver

Två folkomröstningar är aktuella i Europa just nu.

Storbritanniens premiärminister Cameron lovar brittiska folket att det
ska få rösta om utträde ur EU efter 2015.

Och Österrike gick till valurnorna i söndags för att avgöra
värnpliktsarméns vara eller inte vara.


Det är båda två folkomröstningar som även det svenska folket skulle
behöva hålla men som riksdagen uppenbarligen skyr som pesten.

Sedan svenska folket röstade "fel" om euron och räddade svensk ekonomi
från ett värre öde har själva ordet "folkomröstning" varit onämnbart i
kammaren.

I Sverige röstar vi numera bara om ofarliga ting som trängselskatten. Är
den viktigare än vårt natuionella oberoende? kan man undra.

Sverige skulle naturligtvis kunna följa Storbritanniens exempel och
begära omförhandling av villkoren med EU. Det finns mängder med frågor
där EU-byråkratins klåfingrighet skulle kunna slås tillbaka, inte minst
på arbetsrättens område.

Och värnplikten avskaffades i Sverige närmast på en smygväg, genom
att dra ner antalet inkallade tills det slutligen såg ut som en rent
formell fråga att stryka värnplikten. Idag vet vi att det inte är det.

Svenskt försvar kan bara hålla en vecka. Med en värnpliktsarmé skulle
åtminstone en av grundförutsättningarna för ett uthålligt försvar
finnas.

I Österrike röstade 59 procent för att behålla värnplikten (50 procents
valdeltagande). Så är också Österrike ett land som tar sin neutralitet
på allvar, till skillnad från de styrande i Sverige som behandlar den
som en uttjänt möbel.

Omröstningen i Österrike gällde en värnplikt på sex månader och 22 000
man, vilket är siffror som borde justeras för vårt större territorium.

För de österrikiska socialdemokraterna, SPÖ, var omröstningen ett
bakslag eftersom de valt att lägga sig på yrkesarmélinjen. Där har även
de svenska socialdenmokraterna i praktiken legat, men det är nog ingen
tvekan om att den linjen saknar stöd i partiet.

Ett av de viktigaste argumenten mot yrkesarmé i Österrike var att det
skulle driva landet in i Nato och det argumentet gäller i högsta grad
även Sverige. Vi såg senast i Sälen hur samma personer som slagit
försvaret i spillror är de första att förorda Nato-inträde.

Detta Nato-inträde presenteras naturligtvis inlindat som
"försvarssamarbete med våra grannländer" - när det egentligen stavas
ja till placering av amerikanska kärnvapen i Sverige, ett scenario som
är absolut och stadgemässigt ofrånkomligt vid en anslutning.

Stefan Lindgren