Ja, må han leva uti hundrade år. Och när...

Jan Myrdal i vänners lag på 90-årsdagen. Fr v: Per-Arne Skansen,
Donald Boström, Andréa Gaytan Myrdal, JM själv och Leif Zetterling.

Igår firade Jan Myrdal 90 år med bullrande kalas. Hans hustru Andreas
dotter Isolde spelade saxofon, Thage G Peterson och många andra
överlämnade presenter.

Folket i Bilds kassör Karin Falk rapporterade att en insamling till en
födelsedagspresent förutom att rädda Kerstin Thorvalls tavla
"Super-Meccanopojken" till Jan Myrdal-biblioteket i Varberg gav
14 000 i överskott till FiB/K, fritt till styrelsens disposition.



Men framför allt minglades det och glammades det. Många gamla vänner och
inte minst FiB-medarbetare återsågs.

Födelsedagsbarnet bjöd på egenhändigt importerad champagne av en unik
kvalitet och skaldjurstapas på restaurang Vurma. Dagen till ära
presenterades DVD nr 1 på temat Bilden som vapen, fyra av de TV-program
som Jan Myrdal och Rune Hassner en gång producerade - en sorts radikal
konsthistoria.

Men jag har förstått att många inte alls var glada åt att JM kunde fira
sin 90-årsdag.

"Grattis Jan Myrdal - ser fram emot din dödsruna" skrev en pajsare i
MittMedias Nerikes Allehanda. I sak har den dödsrunan skrivits många
gånger om på kultursidorna. Men på den punkten har författaren envist
vägrat leverera...

Istället har han fortsatt att göra det en författare ska, skriva och
läsa lusen av folkförtryckare - ända in i kaklet. Förutom den nya dvdn
presenterade Jan Myrdal en nytryckt bildhistorisk essä. Både den och
dvdn kan beställas från JM-sällskapets hemsida.

Stefan Lindgren