gerundium

21 januari 2019

Boken som lurade världen

Vologdahistorikern Valerij Jesipov har tagit på sig den antagligen otacksamma uppgiften att syna ikonen, för att inte säga helgonet, Aleksandr Solzjenitsyn närmare i sömmarna.

Det sker genom utgivningen av en diger antologi lagom till firandet av 100-årsdagen av författarens födelse.
Bilden av ikonen Solzjenitsyn har gradvis förändrats i Ryssland. Om han på 1990-talet hyllades för sin kamp mot den sovjetiska regimen har det dominerande i år varit att hylla honom för hans patriotism. Man lyfter då fram han sista verk som var skarpt kritiska mot västvärldens inblandning och försök att påtvinga Ryssland sin demokratimodell. Och man lyfter fram det faktum att han kämpade tappert som kapten i Röda armén under andra världskriget.

Men i de närmast unisona officiella hyllningarna till Solzjenitsyn finns en stor portion hyckleri. Många hyllar honom väl medvetna om att han grovt förvrängde den sovjetiska historien och ställde sig i västmakternas tjänst i  det kalla kriget.

Med en antologi av ett 20-tal författare kommer nu sent omsider svar på tal. Boken som lurade världen - Gulagarkipelagen innehåller ett 20-tal uppsatser av f d fångar i Gulag, krigsveteraner, historiker, sociologer etc. som gemensamt synar myten Solzjenitsyn.

Mest berömd är Solzjenitsyn för påståendet att 66 miljoner sovjetmänniskor dukade under i Gulag. Det skulle - om det var sant - göra Stalin till en nästan lika stor folkmördare som Hitler.

Men varifrån kommer siffran? Jo, Solzjenitsyn hörde den antagligen i någon västlig radiosändning. Den primära källan var den "emigrerade professor Kurganov" som 1942 hamnade i tysk tjänst och därefter stannade i väst under efternamnet Koshkin (1895-1980).

I artikeln "Tre siffror", som publicerades i 1964 i tidskriften "Novoe russoje slovo" (New York) lade professorn fram sina dilettantiska beräkningar.

En annan exilryss, som verkligen var demografisk expert, Sergej Maksudov, uppskattade befolkningsförlusterna 1935-1938 till högst 1,5 miljoner, en skattning som senare visade sig stämma när Viktor Zemskov 1989 publicerade tidigare hemligstämplad statistik.

"Utan större framgång försökte jag prata med Aleksandr Solzjenitsyn om feltolkningar i Kurganovs beräkningar", berättade Maksudov. "Den store författaren svarade ungefär så här: eftersom den sovjetiska regeringen döljer information har vi rätt att gissa."

En orsak till att Solzjenitsyns anklagelser fick sådan motståndskraft var att den dåvarande sovjetiska regimen inte kunde leverera ett trovärdigt svar - den inte ens tillät att Solzjenitsyns påståenden offentliggjordes.

För döva öron argumenterade Jesipov den gången för att officiellt ge ut "Gulagarkipelagen" men låta historiker, demografer och sociologer kommentera kapitel för kapitel.

Men nu, 46 år senare, har Jesipov förverkligat den goda idén.


För den som läser ryska finns boken att ladda ner här:


Att boken skulle få utkomma i Sverige, som spelat så central roll för att bygga upp Solzjenitsynmyten är naturligtvis utopiskt, men några brottstycken lär nog sippra ut.

Stefan Lindgren


3 kommentarer :

  1. Russia Insider berättade för ett halvår sedan om en ryskamerikansk professor som rotat i arkiven. Han hade på 90-talet fått tillträde till allt material som gällde Stalins utrensningar. "Jag kunde varken berätta om eller publicera resultaten av mitt arbete" löd hans sammanfattning. "Jag skulle ha förlorat både tjänst och socialt umgänge." Jag minns inte de exakta siffrorna som han sedan nämnde vid sin pensionering, men hans budskap var således att de egentliga talen var så mycket lägre än vad den västliga propagandan hävdat att hans omgivning skulle ha vägrat att acceptera rättelserna.

    SvaraRadera
  2. Solzjenitsyns fantasier hade enorm betydelse på 1970 talets kalla krig. I Finland utvecklades politisk strid om hans publicering på finska. SAPs ledning tyckte inte om boken. Palmes synpunkter bör tas fram, de kunde vara på en annan linje.

    SvaraRadera
  3. Titta här hur Vilhelm Moberg går loss på Olof Palme rörande Solzjenitsyns Nobelpris. Palme var angelägen om att Sverige officiellt inte skulle delta i några "manifestationer" för Solzjenityns sak. Klokt!

    https://www.oppetarkiv.se/video/1265550/kvallsoppet

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.