På sina håll jublas över svenska skolelevers förbättrade resultat i den nya PISA-undersökningen.
Det är genant att behöva påpeka att förbättringen inte är statistiskt säkerställd. 11 procent av eleverna - den högsta andelen i hela OECD - fick inte delta.
Det är genant att behöva påpeka att förbättringen inte är statistiskt säkerställd. 11 procent av eleverna - den högsta andelen i hela OECD - fick inte delta.
I det finstilta säger PISA-utredarna om de svenska resultaten:
"2018 utelämnades cirka 11% av 15-åriga studenter från PISA-testet - den högsta andelen bland alla deltagande länder. Även om det finns begränsad information om utestängda studenter, är denna ökning sannolikt en följd av den stora (och tillfälliga) ökningen mellan 2015 och 2018 av nyligen anlända invandrare i skolsystemet."
Lärarna kan exkludera elever av tre skäl:
· måttlig till svår permanent fysisk funktionsnedsättning
· kognitiv beteendemässig eller emotionell funktionsnedsättning
· inte har svenska som modersmål, har begränsade kunskaper i svenska och som har fått mindre än 1 års undervisning i svenska.
Av juridiska skäl särskiljs inte de olika grupperna när skolorna exkluderar elever utan alla elever klumpas ihop i en grupp. Skolverket vet därför inte av vilka skäl skolor har exkluderat elever.
Myndigheten skriver i sin svenska sammanfattning av Pisaundersökningen att: ”Det finns goda skäl att tro att den ökade graden av exkludering mellan 2015 och 2018 i huvudsak beror på ökad andel elever med begränsad erfarenhet av svenska språket”.
Antagandet grundar sig i de stora migrationsströmmar med ungdomar som kom till Sverige under flyktingkrisen 2015.
I vilket annat sammanhang som helst är ett bortfall på 11 procent tillräckligt för att förklara en statistisk undersökning för bristfällig. I synnerhet när bortfallet inte är slumpmässigt utan man kan anta att det är de sämst presterande som tagits bort.
OECD gör sitt till missbruket genom att inte inte analysera det svenska bortfallet i förhållande till andra länders. Sverige borde rimligen ha uteslutits från 2018 års mätning.
Om inte det lutande tornet i Pisa funnits skulle man behöva resa det som en symbol över snedvriden vetenskap, ständigt villig att luta sig mot anslagsgivande makter.
SVT-Aktuellt nämnde kort det 11-procentiga bortfallet. Kraftigt statssubventionerade SvD gör det inte. Hysch!
Stefan LindgrenI diagrammet nedan syns att Sverige var det land i världen som uteslöt flest elever från att delta.
Lärarna kan exkludera elever av tre skäl:
· måttlig till svår permanent fysisk funktionsnedsättning
· kognitiv beteendemässig eller emotionell funktionsnedsättning
· inte har svenska som modersmål, har begränsade kunskaper i svenska och som har fått mindre än 1 års undervisning i svenska.
Av juridiska skäl särskiljs inte de olika grupperna när skolorna exkluderar elever utan alla elever klumpas ihop i en grupp. Skolverket vet därför inte av vilka skäl skolor har exkluderat elever.
Myndigheten skriver i sin svenska sammanfattning av Pisaundersökningen att: ”Det finns goda skäl att tro att den ökade graden av exkludering mellan 2015 och 2018 i huvudsak beror på ökad andel elever med begränsad erfarenhet av svenska språket”.
Antagandet grundar sig i de stora migrationsströmmar med ungdomar som kom till Sverige under flyktingkrisen 2015.
I vilket annat sammanhang som helst är ett bortfall på 11 procent tillräckligt för att förklara en statistisk undersökning för bristfällig. I synnerhet när bortfallet inte är slumpmässigt utan man kan anta att det är de sämst presterande som tagits bort.
OECD gör sitt till missbruket genom att inte inte analysera det svenska bortfallet i förhållande till andra länders. Sverige borde rimligen ha uteslutits från 2018 års mätning.
Om inte det lutande tornet i Pisa funnits skulle man behöva resa det som en symbol över snedvriden vetenskap, ständigt villig att luta sig mot anslagsgivande makter.
SVT-Aktuellt nämnde kort det 11-procentiga bortfallet. Kraftigt statssubventionerade SvD gör det inte. Hysch!
Stefan LindgrenI diagrammet nedan syns att Sverige var det land i världen som uteslöt flest elever från att delta.
Viktigt inlägg i skoldebatten du gör här Stefan. Här är ett bidrag från dagens SvD, 8/12 -19.
SvaraRadera”Sveriges stora misstag har varit de privata skolorna”
Nissilä, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, vill inte ta ställning till de brister som det svenska systemet anses ha, som också flitigt har diskuterats i Finland. Hon är, uppger hon, för dåligt insatt.
Men hon påpekar att det som särskiljer Finland är att grundskolan fortfarande anses jämna ut skillnader mellan elever från olika socioekonomisk bakgrund. Just de skillnaderna har ökat de senaste åren, om än inte i så snabb takt som i många andra länder.
”Systemet litar på att skolan implementerar den nya läroplanen”, säger lektorn Martti Hellström. Foto: Staffan Löwstedt
– I Finland behöver ingen fundera vilken skola man ska välja för att barnet ska få en bra utbildning utan utgångspunkten är att alla skolor är lika bra.
Här får hon medhåll av Martti Hellström, tidigare undervisningsråd, grundskolerektor och numera lektor i didaktik vid Helsingfors universitet.
– Sveriges stora misstag har varit de privata skolorna, som inneburit att skillnaderna mellan skolor är ganska stora. Den idén ska vi inte ta efter och det finns forskning som visar att det är en farlig väg att gå.
Hellström tror inte heller att den nya läroplanen i framtiden bidrar till ytterligare försämrade Pisaresultat. Det är den plan som betonar sju ”mångsidiga kompetenser”, bland dem sådant som entreprenörskap, digital och vardagskompetens, samt förmåga att bidra till en hållbar framtid.
”Lärarutbildningen i Finland är, i motsats till Sverige, väldigt attraktiv”.
Samtidigt är det ett faktum att den finländska disciplinen börjat sacka efter och det syns i skolan.
– Det är ett problem. Alla familjer tar inte uppfostringsansvaret på allvar och låga lönenivåer gör att förskolan saknar kompetenta lärarresurser. Det finns lärare i grundskolans första klasser som säger att de aldrig har haft så svåra barn och det beror på att barnen inte har fått hjälp i tid.
Den finländska grundskolans kärna har alltid varit att den har klarat av att jämna ut eleverna, oberoende av bakgrund och hemförhållanden. Men utjämningen behöver resurser, som inte funnits de senaste åren.
– Från 2012 till 2019 har regeringarna skurit bort uppemot två miljarder euro från utbildningen. Det här är nedskärningar, som syns med fördröjning, säger Martti Hellström.