Förklaringen är bl.a. att länderna förenas av det historiska antinazistiska arvet. Men det finns också mycket som förenar Ryssland och palestinierna. Det demonstrerades av att president Putin under sitt Israelbesök gjorde en avstickare till Ramallah för att möta PLO.
I samband med besöket hos Mahmud Abbas i Ramallah 23 januari gjorde Putin en gest som genast uppfattades av palestinierna. En officer i hedersvakten tappade mössan. Putin böjde sig blixtsnabbt ner och tog upp mössan och satte den på officerens huvud.
Läs mer om Putins Israelbesök i Ryska posten (beställ provprenumeration på ryskanyheter@gmail.com).
Efter att ha läst Ivar Arpis ledare i Svenska dagbladet måste dock frågan ställas: Är Putin antisemit? Enligt en debattartikel av bl.a. Ulf Bjereld borde defitnionen av antisemitism utvidgas så att bl a FÖRSVAR av och KONTAKTER MED antisemiter ska kunna stämplas som antisemitism.
Genom att Mahmut Abbas en gång uttalade sig om judehatets uppkomst och gjorde det självklara påpekandet att detta hade med judarnas ekonomiska roll att göra ("Eftersom kyrkan förbjöd kristna att ta ut ränta när man lånade ut pengar fick judarna ofta sköta detta", skriver Forum för levande historia om judarna i Spanien på 1300-talet) räknas han en gång för alla i västmedia som antisemit.
Enligt Bjereld & Co:s logik blir då var och en som har palestinska kontakter antisemit.
Guilt by association, således. Frågor som FÖRSVAR MOT VAD? och VILKEN SORTS KONTAKTER? sopas under mattan.
Arpi antyder att Charta 2008, en organisation som jag själv är medlem i och som arbetar mot rättsövergrepp i det s k "kriget mot terrorismen", SAMARBETAR med terrorister, en infam anklagelse som gör varje advokat i det här landet till en potentiell terroristkollaboratör.
Det är viktigt att fördöma antisemitism. Men det är lika viktigt att hålla isär begreppen och inte låta ett fördömande av antisemitismen bli en in blanco-fullmakt för rättsövergrepp och förföljelser mot personer och grupper av annan religion eller som exempelvis bekämpar Israels folkmordspolitik i Ghaza.
Den tankeoreda som skapas av skribenter som Bjereld och Arpi leder, när den omsätts ute i kommunerna, till godtyckliga utestängningar och tystanden av oliktänkande. Att det sitter partipolitiskt tillsatta kommunalråd och avgör vilka som ska få yttra sig på bibliotek och kulturhus eller ens få hyra en lokal till överpris är överhuvudtaget ett skriande missförhållande.
I min ungdom var det en självklarhet att alla var välkomna i stadens Medborgarhus och ABF stod med öppna armar mot de bråkigaste ungdomar (som jag själv). Det gagnade demokratin. Nazister hade blivit utskrattade.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.