685 000 man hade han till förfogande för fälttåget till Moskva, men
disponerade aldrig mer än 420 000 man vid ett och samma tillfälle.
Armén var i värsta Nato-stil hoprafsad från ockuperade och allierade
länder: Westfalen, Sachsen, Bayern, Rhenstaterna, hansestäderna,
Italien, Belgien, Holland… Trupperna från Österrike och Preussen sades
hata fransmännen mer än ryssarna.
Innan Napoleon var tillbaka i Kowno i nuvarande Litauen hade hans styrka
reducerats till 4 000 man.
I den franske statstjänstemannen Minards berömda piktogram från 1869 kan
man följa hur Napoleons förluster steg för steg decimerade styrkan. Lägg
märke till temperaturkurvan nederst.
http://facilitatingchange.org/wp-content/uploads/2011/09/MinardMap.jpg
Om 1812 års krig kan man läsa exempelvis Eugene Tarles "Napoleon". Tarle
var en närmast borgerlig (!) sovjethistoriker som lämnades orörd för
sitt enorma vetande skull. Han förnekade att 1812 års krig skulle ha
avgjorts av det ryska folket och menade att folkresningarna snarast var
till fransmännens fördel. Ingenting liknande det spanska folkets
motstånd mot Napoleon kunde han se. Läs mer här
http://ryska-posten.se/artiklar/napoleon.pdf
Leo Tolstoj i "Krig och fred" har en helt annan syn på kriget. Herrar
som Napoleon och Kutuzov var som ångvisslan på ett ånglok, skrev han,
knappast det som drev farkosten framåt.
Tarle och Tolstoj är överens om att Kutuzovs linje, att först dra sig
tillbaka och undvika strid ända till Borodino, sedan överge Moskva och
sedan väl Napoleon inlett sitt återtåg, inte försöka hindra honom utan
bara förfölja trupperna.
Tarle ser i detta en geopolitisk avsikt, en vilja att inte krossa
Napoleon så i grunden att England blev oomstridd ledare för Europa.
Stefan Lindgren
Sixten Andréasson
SvaraRaderaIntressant om 2 sekelsminnesdagen av Napoleons fälttåg i Ryssland.
Förundrar mig dock över temperaturerna i piktogrammet. En grad R
innebär 1,25 Celsiusgrader. Då skulle det varit - 26 (-21 R) på natten
den 14 sept och -37 (-30 R) den 6 oktober. Det måste ha varit en helt
makalöst tidig vinter även för ryska förhållanden!
Stefan svarar:
Jawohl. Jag har själv förundrats av detta. Stod en septemberdag i Moskva.
Anja pekar mot horisonten och säger: Det blir snö.
Sixten svarar:
Ja, det går ju inte att förklara med olika tideräkning. Frankrike hade infört den Gregorianska
redan 1582 och den gällde säkert för författaren av piktogrammet. Ryssarna låg väl med Julianska
12 dagar efter, så om det skulle vara ryska datum (osannolikt) blir 6 okt 18 okt.
Man kan nog inte gå efter väderuppgifter för Sverige för 1812. Vårt väder kommer
väsentligen från väster och i Ryssland, även västra delen från öster - Eurasien.
Berlin har ett bistert vinterklimat.
Så det var tydligen en ovanlig tidig sibirisk vinter det året i Ryssland.
/Sixten
Stefan svarar:
Tarle skriver:
Vintern 1812 började utonmordentligt tidigt och skulle bli ovanligt kall.
Framåt slutet av reträtten mot Vilnius sjönk den till -15, 20, 26 och 28
grader...
Längre fram berättar han att detta drabbade även ryssarna. Kutuzov hade
i mitten av dec bara 27 500 man kvar av ursprungligen 100 000 i sin huvudstyrka.
Å andra sidan finns de som menar att vintern var rätt mild, i oktober i snitt plus tio,
plus sju i Reval och Riga. Och vid övergången av Berezina (nuvarande Vitryssland)
i slutet av november hade floden bara ett tunt istäcke som inte höll.
Redan Pusjkin funderade på vad som knäckte Napoleon - vintern, de förbittrade
ryska folkmassorna eller ryssarnas Gud.
Hur som helst, världshärskarna lyfter gång på gång stenar för att tappa
dem på sina egna fötter, eller hur det nu var Mao Zedong sa.
"Au Mon Dieu! J'ai rien,absolument rien, il me ne reste rien que les yeux pour
pleurer", lär det arme Napoleon ha sagt vid uttåget.
Stefan