31 oktober 2012

Vi gör det för Frankrike





















I Svenska Dagbladet 30 november fanns en bra understreckare om den
franska förläggare på Editions de Minuit, Jérôme Lindon, som utmanade
makten under Algerietkriget och publicerade vittnesmål om tortyren
i Algeriet - en tortyr som även spillt in i själva Frankrike.

Förläggaren i fråga utsattes för högerorganisationen OAS bombattentat
både på förlaget och i sitt hem.

"Vi gör det för Frankrike, inte för Algeriet", kommenterade han saken
för Pierre Vidal-Naquet.

I hela den historien finns ett viktigt förbiseende.

När boken förbjöds i Frankrike fanns det en ung svensk som återupptog
utgivningen av den fransk-algeriske journalisten Henri Allegs "La Question"
(på svenska"Tortyren").

Det var Nils Andersson, son till en svensk målare och uppvuxen i Schweiz
men svensk medborgare. Fjorton dagar efter förbudet i Frankrike i mars
1958 fick han fram en ny upplaga, för vilket han kastades ut ur Schweiz (en
rätt ovanlig händelse).

Boken, som stämplats som ett "försök till demoralisering av armén med
uppsåt att skada försvaret av nationen", beslagtogs av de franska
myndigheterna på det franska förlaget, men de 60.000 exemplar som redan
hade sålts fortsatte att cirkulera, och på grund av Nils Anderssons och
andras undergrävande verksamhet hade boken sålts i mer än
162 000 exemplar i Frankrike i slutet av 1958.

Senare kastades Nils Andersson också ut ur Frankrike och fick föra
en kringflackande tillvaro i bl.a. Algeriet och Albanien, där han ett tag
arbetade som radiojournalist.

Så småningom ville han komma hem till Sverige. Han hade varit mån om
sitt svenska medborgarskap och gjort lumpen i ett luftvärnskompani
på Gotland, där Gotland Yard tyckte att han läste konstiga kommunistiska
tidningar som "Le Monde".

Men när han nu återvände visade det sig vara svårt för honom, som
inte var metallarbetare på Asea eller nån annan gästarbetare, att etablera sig.
Han kunde inte ens öppna ett bankkonto. "Måste ni bo i Sverige?"
undrade Arbetsförmedlingen.

Då skrev Jan Myrdal till Olof Palme, som snabbt lovade sätta sina pojkar
på ärendet. Nils kunde slå sig ner som bokimportör i Uppsala. Sedan Mitterand
rehabiliterat honom i Frankrike kunde han spela en ledande roll i Alliance
Française i Uppsala.

Idag bor han  i Paris. Där tillhör han varken de ömkliga "ångrarnas"
eller de nya filosofernas  krigshetsande skara, vilket  kanske inte är överraskande.

När han på 90-talet begärde att få se sin akt hos de schweiziska
myndigheterna visade det sig att den bestod av närmare tolv (12) kg
dokument. Den schweiziska polisen hade både avlyssnat hans telefon och
öppnat hans post.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.