Varför stå utanför, Björklund?

Jan Björklund och hans 5-procentsparti hoppade av försvarsförhandlingarna med regeringen och han underkänner nu den överenskommelse som slutits.

Hade inte Björklund haft större möjligheter att påverka om han hade varit med, kan man undra, för att nu återanvända ett av hans favoritargument för Nato-medlemskap.

Bakom uppgörelsen står partier som har 70 procent av platserna i riksdagen. Den säkerhetspolitiska utredning som ska tillsättas, avfärdar Björklund.

-– Den militära alliansfriheten ska inte utvärderas i sammanhanget och då ligger den säkerhetspolitiska linjen fast som en grundförutsättning, säger Björklund bittert.

I och för sig går uppgörelsen i upprustningens tecken, vilket man kan ifrågasätta. Budgetubåtarna och rysspaniken har gjort sitt jobb och gav militären 10,2 extra miljarder att leka med. ÖB, den gnällspiken, förklarade sig genast missnöjd. Ständigt beredd att prata ned det svenska försvarets trovärdighet.

Positivt är att Jas-köp och ubåtsbeställningar skjuts upp och att man öppnar för återinförande av värnplikten.

Den utredning som ska tillsättas ska "analysera och redogöra för innebörden av olika former av samarbeten respektive medlemskap med länder och i organisationer, samt deras för- och nackdelar". Det innefattar bl.a "relationer till de nordiska, nordisk-baltiska och bilaterala svensk-finska samarbetena, samt till den transatlantiska länken, FN, EU, OSSE och Nato".  Analysen ska dock inte utvärdera den militära alliansfriheten. Återstår att se de exakta formuleringarna i propositionen som läggs 24 april.

Stefan Lindgren