 |
| I A Ajvazovskijs version av syndafloden. |
Mänsklighetens fysiska (geografi, klimat etc) förutsättningar tillhör det man inom marxismen kallar produktivkrafter. Produktivkrafterna utvecklas av sina egna inre drivkrafter. De kan hållas tillbaka av föråldrade produktionsförhållanden (ägarförhållanden, samhälleligt tänkande etc.) som är föremål för klasskampen. Återkommande revolutioner av överbyggnaden frigör produktivkrafterna.
Friedrich Engels skrev i en fotnot till Kommunistiska manifestet:
"Alla hittillsvarande samhällens historia är klasskampens historia. Fri och slav, patricier och plebej, baron och livegen, mästare och gesäll, kort sagt, förtryckare och förtryckta, stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp, en kamp som varje gång slutade med hela samhällets revolutionära omgestaltning eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång (Min fetstil. SL).
I synnerhet om man verkligen tror på de dystraste klimatscenarierna, som mer eller mindre förutsäger den mänskliga civilisationens undergång måste ju ansträngningarna att hejda klimatkrisen vara ett klassöverskridande intresse.
Då blir alla de omstridda sakfrågorna i klimatdebatten frågor om rätt och fel (vad leder mest effektivt till räddningen) istället för klassfrågor.
Om man istället menar att klimatkrisen är hype, ännu ett trick för att lura på konsumenterna (arbetarna) e-bilar som är så CO2-utsläppande redan innan den börjar rulla att en gammal Mercedes som gått fyra varv runt jorden är "renare", då är det rimligare att tala om klassintressen.
På samma sätt kan man ju mena att de pågående väldiga kapitalöverföringarna till "gröna" projekt bara är ett sätt att legitimera och avleda uppmärksamheten från en pågående rip-off, den allmänna nedrustningen av utbildning, sjukvård, kultur och tillhörande allmänt tystande av minsta debattunge. Det är klassfrågor.
Är det kanske en slump att polisen utbildas i hantering av tårgas och orden "hårdare straff" nu är lika vanliga som fordom nedkallande av Vår herre?
Jag vill nog mena att de verkligt stora överlevnadsfrågorna - den överlägset största är faran för kärnvapenkrig som skulle leda till en nedfrysning av klotet - står över klassintressena och måste konfronteras av alla.
De vetenskapliga och tekniska frågorna är inte heller klassfrågor utan frågor om rätt och fel. Fördelningsfrågorna däremot är - borde vara - arenan för klasskamp.
Låt mig ge ett exempel: För snart fyrtio år sedan hävdade riksdagsman John Takman (se "Kärnkraften och kyrkoherde Malthus", 1980) att de som ställde sol, vind och vatten mot kärnkraften var löjliga. Kärnkraftens potential var så enorm.
Han hade rätt då. Genom produktivkrafternas utveckling (läs: Kinas framväxt etc) har solpaneler och vindkraftverk blivit så billiga att de gjort kärnkraften olönsam.
I en framtid kan Takman få rätt igen, dvs. den dag då forskarna, klarar att praktiskt bygga fusionskraftverk. Fusionskraft kan förse världen med en praktiskt taget outtömlig energikälla eftersom bränslet, i form av lätta atomkärnor, är så rikligt förekommande. Den lämnar inga radioaktiva restprodukter.
Tre faser av energifrågan som inte har något med klasskampens utveckling att göra, utan uteslutande med produktivkrafterna (till vilka vetenskap och teknik hör).
Stefan Lindgren
Ett intressant inlägg där jag instämmer i mycket. Ett huvudproblem är dock att vi ännu så länge saknar möjlighet att lagra den intermitenta (= ryckiga, opålitliga) elenergi som produceras av sol- och vindkraftverken. Som det nu är måste denna energi antingen konsumeras omgående eller dumpas. Att Tyskland är i så stort behov av rysk naturgas beror inte på att man är speciellt förtjust i den formen av fossilt bränsle utan därför att gaskraften (och f.ö. en hel del kolkraft) behövs för att balansera den opålitliga sol- och vindkraften, (som Tyskland har mycket av). Låt oss hoppas att den nya och billigare batteriteknologi, som krävs för lagring av elenergi i de gigantiska mängder som krävs för att nätet huvudsakligen ska kunna försörjas med sol- och vindenergi inte är långt borta. För övrigt anser jag att man även bör satsa på IV:e generationens kärnkraft.
SvaraRaderaPer-Olov Käll
Frågan gäller inte bara om människan påverkar klimatet, utan vad som ska göras. Människan påverkar klimatet, det hävdade jag redan i den bok som Ordfront gav ut 1979 (med Bert Bolin som officiell författare). Detta är en fråga om rätt och fel.
SvaraRaderaMen vad ska göras och hur bråttom är det? Och detta blir en "klasskampsfråga" eftersom en massa skojare, privata, kommunala och statliga, är ute för att dra egna fördelar - och ibland själva är utsatta för skojerier. Kunskaper i statistik är nödvändiga för att genomskåda okunnigheten eller oärligheten i klimatalarmismen + elementär kunskap i atmosfärens allmänna cirkulation. De som en gång engagerade sig i DFFG, styrdes inte bara av känslomässigh upprördhet utan visste var Vietnam låg, dess historia och kultur samt samhällspolitiska system. Okunnigheten hos Greta och hennes efterföljare i elementär statistik och meteorologi är monumental.
Ofta menas med klasskamp i praktiken att medelklassen ska beskattas eller behandlas hårdare(som i kulturrevolutionen). Medan det när det gäller vissa eliters förevändning om klimatet för att berika sig och stärka sin makt, verkligen handlar om andra och mäktigare grupper än medelklassen. Jag lade märke till att Steigan nyss använde uttrycket klasskamp på det sättet.
SvaraRadera