By, by, Biden

I svenska media har Joe Biden länge framställts som en försvarare av demokrati och en stark motståndare mot "rysk expansionism, så som jargongen nu lyder. Benådningen av sonen Hunter Biden har kommit att fläcka hans eftermäle.

Men det är ingenting mot den skada hans adminstartion har gjort i världen, menar CounterPunch.
Om man ​​går tillbaka till Bidens år i senaten och som vicepresident och president, har Biden, bland sina många handlingar av dåligt omdöme, haft en lång historia av att vara en krigshetsande försvarare av USA:s imperialistiska makt, skriver Gerald Sussman på CounterPunch.

Även om Biden till en början höll tillbaka stödet för Gulfkriget 1990-1991, uttryckte han senare beklagande för det beslutet och intog krigiska positioner vid varje amerikansk invasion därefter. Även vid de tillfällen då han först uttryckte reservationer mot USA:s ingripande, kom han alltid till att stödja det militära alternativet.

En omfattande forskningsartikel om Bidens politiska karriär fann att han stödde "den ständiga bombningen av Irak, [främjade] regimförändringar som officiell politik och [använde] ekonomiska sanktioner för att "förlama" landet."

Bidens stöd för invasionen av Afghanistan 2001 Irak 2003, Libyen 2011 och Syrien 2014 öppnade upp regionen för USA:s bombningar, markintervention, massiva dödsfall av civila, fördrivning av miljontals flyktingar och permanent instabilitet. Till stor del var dessa attacker stödhandlingar för Israel, som cyniskt beväpnade ISIS och Al Qaidas styrkor, som i Syrien, i ansträngningarna att fälla Assad-regeringen i Damaskus, vilket slutligen lyckades den 8 december 2024.

Den radikala islamiska grupp som hävdade seger i Syrien, Hayat Tahrir Al-Sham, kallas nu i mainstreammedia för en "rebell"-grupp, fast den amerikanska regeringen fortfarande listar den som en "terroristorganisation". Inget problem, så länge de är våra terrorister.

Till stöd för den 78 dagar långa bombningen av Syrien 1999, som orsakade mer än 2 000 civila dödsfall, uppmanade Biden till "en japansk-tysk ockupation" av landet, ett tänkesätt som pekar på hans förkärlek för reaktioner i fascistisk stil mot förmodade fiender. Det styrks av  hans försvar av imperiet och hans brott mot mänskligheten i Gaza och på Västbanken.

Genom att betrakta Israel som en förlängning av USA:s makt i Mellanöstern användes folkmord som ett verktyg mot motsträviga nationer och rörelser. Vietnam är annars det främsta exemplet på hur massmord på civila har varit en central del av USA:s strategi för att knäcka en nationell befrielserörelse.

Om George W. Bush är arkitekten bakom seklets eviga krig i Mellanöstern, tillfaller "äran" för katastrofen i Ukraina och för att domedagsklockan flyttat till 90 sekunder före midnatt, det närmaste det någonsin varit, Joe Biden.

Som Obamas vicepresident med den informella portföljen för Ukraina, som han var en "superhök" för, hjälpte Biden 2014 till att utforma regimskiftet som avlägsnade den folkvalde Viktor Janukovitj från makten i Kiev. Missnöjd med Janukovitjs band till Ryssland, konstruerade Biden och hans huvudagent, understatssekreteraren för Europa och Eurasien, Victoria Nuland, hans avsättning med aktiv uppmuntran och materiellt stöd för det som blev Maidan-protesterna 2014.

Som Ivan Katchanovski har noterat uppgraderades de fredliga protesterna under den  "orangerevolutionen" 2004-2005 till en direkt amerikansk inblandning i Maidan-gatudemonstrationerna 2014 med våldsamma ingripanden av flera nynazistiska organisationer (Högersektorn och Svoboda), krypskyttar som sköt demonstranter och kravallpolis (Berkut) från sina positioner i närliggande byggnader och Hotel Ukraina, vilket förvandlade torget till ett blodbad. Efter den nynazistiska brandbombningen av regeringsbyggnader tvingades Janukovitj fly från Kiev i februari 2014.

Nuland och USA:s ambassadör i Ukraina handplockade redan veckor i förväg hans ersättare, Petro ("chokladkungen") Porosjenko , som hade varit en aktiv informatör på den amerikanska ambassaden. Porosjenko, som skulle fungera som Washingtons marionettpresident, var i linje med den USA-stödda fraktionen "Vårt Ukraina" i regeringen. Samtidigt valde Nuland också den nya nyliberalen, EU-vänliga Arsenij Jatsenjuk till premiärminister.

För sitt stöd för Porosjenko som president förväntade Biden, som en traditionell maffiaboss, personliga tjänster i gengäld. En var att låta sin son Hunter Biden sitta i styrelsen för Ukrainas största energibolag, Burisma. För detta fick unge Biden, tillsammans med en rådgivare till dåvarande utrikesminister John Kerry, båda utan erfarenhet av vare sig Ukraina eller energisektorn, enligt en kongressrapport 1 miljon dollar per år för att han praktiskt taget göra ingenting. Faktum är att Biden junior aldrig ens besökte Ukraina. Detta var helt klart en vinst för den tjänst som Biden senior hade levererat i störtandet av Janukovitj-regeringen och installationen av kuppregeringen två månader tidigare.

Den enda haken var att en allmänt erkänd och oberoende åklagare, Viktor Sjokin, var i färd med att utreda  Burisma Holdings och ägaren, miljardären Mykola Zlotjevskyj alltför flitigt. I en serie telefonsamtal mellan vicepresident Biden och Porosjenko, som dokumenterats av en fransk podcast, Les Crises , mutade Biden uppenbarligen den dåvarande ukrainska presidenten till att sparka Sjokin i utbyte mot att få ett USA-stött IMF-lån på 1 miljard dollar. Biden skröt öppet om hur han, likt en "vilda västern"-sheriff, gav Porosjenko sex timmar på sig att svara. Mainstreammedia såg inga problem med att vicepresidenten umgicks med en korrupt oligark eller att spela en prokonsulroll i USA:s imperialistiska politik.

Bidens imperialistiska instinkter har placerat honom bland världens ledande krigsförbrytare, vid sidan av Kennedy, Johnson och Nixon, som ledde folkmordet i Vietnam, där miljontals människor bombades, gasades, lemlästades och vanställdes av kemiska vapen. Hundratusentals ukrainare och ryssar har dödats med amerikanska urskillningslösa massmordsvapen under Bidens kommando. Han är också den effektiva överbefälhavaren för folkmordet i Gaza och Västbanken och massmordet på kvinnor och barn. Med tanke på hans politiska historia skulle en modern repris på Nürnbergrättegångarna säkerligen inkludera Joe Biden på protokollet.

Att benåda sin son speglar tydligt hans övertygelse, som delas med Trump, att presidenter och deras familjer står över lagen. Bara dagar efter den första chocken över Bidens hänsynslösa ignorering av vad allmänheten ser som korruptionen av hans ämbete och det prejudikat han har skapat, började ledande demokrater be om ursäkt för att han "bara handlar som en pappa."

Vilka slutatser kommer Högsta domstolen att dra av hans beteende, när Trump gör anspråk på att stå över  över lagen?

Gerald Sussman är professor emeritus i politik, stadsstudier och internationella studier vid Portland State University. Han är författare till sju böcker. Han kan nås på sussmang@pdx.edu