28 juni 2013

Uteblivna frågor till FRA

Dagens Nyheter hade i torsdags ett helt uppslag om FRA. FRA-chefen Ingvar Åkesson intervjuades och förklarade att "FRA vidtagit olika åtgärder för att slippa läckor likt fallet Edward Snowden".

Det är så typiskt att denne Åkesson ser läckor som Snowden som ett hot. Snowden har ju avslöjat omfattande olaglig avlyssning, som torde strida mot såväl USA:s författning som internationell rätt.



På grund av att Sverige leds av sådana metmaskar har det inte hörts ett en pip till protest mot vad USA gjort sig skyldigt till. Om Merkel är märklig i sin undfallenhet, gäller det dubbelt regeringen Reinfeldt.

Dagens Nyheter undvek att ställa de självklara frågorna till Åkesson:

Hur kan det komma sig att Sverige är "grönt" på NSA:s världskarta? Måste det inte uppfattas som att FRA har dörren på vid gavel till USA.

Ett av de fall som NSA-chefen Alexander dragit i kongressen gäller ett antal svenskar i Husby som senare åtalades för ett planerat sprängdåd i Köpenhamn. Hur kan NSA kan påstå sig ha avslöjat dessa män genom telefonavlyssning om man inte haft tillgång till FRA:s tappningsstationer?

Inte heller tar DN upp det faktum att  FRA är den myndighet som prickats flest gånger för sin hantering av personuppgifter, detta trots att varken  allmänhet eller parlamentariker har insyn. Från 2010 och till i dag har FRA prickats inte mindre än nio gånger för delar av sin verksamhet.

Som exempel på hur nyttigt FRA är framförs två exempel:

1. FRA fick fram uppgifter om att Irak saknade massförstörelsevapen (WMD). Den informationen ska ha påverkat regeringens politik. Inte särskilt effektivt eftersom dåvarande utrikesminister Anna Lindh uttalade sig om att Irak troligen hade sådana vapen, vilket senare för alla visade sig vara en lögn. Den militära underrättelsetjänsten MUST hade gett regeringen motsatt information.

Nu undrar man ju verkligen hur avlyssning av det svenska data- och telefoninätet kan bidra till att avgöra en sådan fråga. Det framgår av vad Åkesson säger att man dels går på sökord, ska vi säga "talibaner", dels kan selektera ner till enskild fibernivå, ska vi säga lägenhet 1101 i Skarpnäck. Sen räcker det antagligen med att personen där talar om "bröllop" eller "konstgödsel" för att larmet ska gå...

Till saken hör ju att FN:s tidigare vapeninspektör Scott Ritter hade levererat övertygande bevisning för att Irak saknade WMD. Var och en som följde den internationella debatten insåg att USA bluffade. 60 000 människor på Stockholms gator som protesterade mot kriget betydde antagligen mer för att få Göran Persson att inte följa sina instinkter och ansluta sig till invasionen än några FRA-rapporter.

2. FRA ska också ha fått fram uppgifter om händelserna i Vilnius 1991 när 16 (ska vara 13. SL) personer dödades utanför tv-tornet där. "Moskva meddelade att det berodde på en lokal felbedömning. Men de ljög. FRA kunde tala om att det var en del i en planerad verksamhet".

Man häpnar. Sovjetledningen med Gorbatjov i spetsen skulle alltså ha planerat att anställa en massaker i Vilnius! Rena kalla krigs-sagan.

Idag vet vi att dödsoffren i Vilnius inte alls sköts av sovjetiska soldater utan av civila utposterade på hustak runt tornet. Den litauiska officiella rättsmedicinska undersökningen visade att de 13 dödsoffren inte dödats med sovjetiska truppers vapen.

Det är klart Sverige ska ha en fungerande underrättelsetjänst och radiospaning. Men sammanblandningen av Säpos personkontroll, regeringens politiska informationsbehov och militär spaning i en myndighet inbjuder till missbruk. FRA står utanför all parlamentarisk kontroll.

"Försvarsunderrättelsedomstolen" får i sammanhanget ses som utslag av svart humor. En "domstol" där allt är hemligt och ska avgöras i en sittning - och som måste specialskyddas - mot avlyssning!

Stefan Lindgren




Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.