1989-90 kom socialdemokrater och folkpartiet överens om att börja experimentera med friskolor. Det skulle röra sig om begränsade experiment.
Men moderaterna drev att övergången till "fritt val" mellan offentligt och privat skulle göras generell. Hela tanken om en allmän medborgarskola skulle köras ner i avfallskvarnen.
Reformen genomfördes främst på tillskyndan av finansdepartementet, inte utbildningsdepartementet och regeringens egna rådgivare (SOU 1988:20) var emot den.
Sedan dess har friskolorna slagit igenom på bred front. 50 procent av gymnasisterna i Stockholm går idag i friskola och ungefär 25 procent av alla i hela landet gör det.
Som enda land i världen har Sverige ett system där staten går in med en skolpeng som till 100 procent täcker kostnaden för elever som väljer privatskolor.
Så var kom denna märkliga idé ifrån? Att staten ska betala generöst för att privatskolor med begränsad insyn ska ta hand om barnen? Dessutom är Sverige ensamt i världen om att generellt tillåta vinstuttag i de s k friskolorna.
Idén om en statlig voucher (skolpeng) kläcktes 1955 av Milton Friedman. Det första landet i världen som nappade på idén var Pinochets Chile. Fascistgeneralen behövde friskolan som ett sätt att bryta upp lärarfacket som då var Chiles starkaste kvarvarande fackförening.
Systemet används också i viss mån i Holland och i USA, men där är det begränsat till elever från låginkomstfamiljer (20 000 elever i Milwaukee, 5 000 i Cleveland etc). I Holland är alla skolor icke-vinstsdrivande. I USA är 95 procent det, och 80 % av dem som tillåts gå med vinst är religiösa skolor.
Vad vet vi då om resultaten av friskolereformen i Sverige?
Vi vet att eleverna i friskolor uppvisar marginellt bättre resultat (0,12-0,15 poäng) än de offentliga skolorna. Det är så liten skillnad att den kan bero på att nystartade friskolor som måste lägga betydande medel på reklam har en starkare press på sig att uppvisa goda medelbetyg.
Men det mest påfallande är att Sveriges resultat i de s k PISA-undersökningarna sjunker 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012 (redovisad i december i fjol). Sina bästa resultat nådde svensk skola 1995, innan friskolereformen slagit igenom.
PISA-resultaten går ner, när friskolorna går fram.
Finns det ett samband? Det kommer naturligtvis att förnekas av alla inblandade.
Men för en utomstående är sambandet tydligt. Vi är ett litet land, med rätt små kullar, liten lärarkår osv. Uppsplittringen av skolresurserna på ett ökat antal enheter kan inte annat än urholka skolornas resurser och undervisningens effektivitet. Det är elementärt.
Elever i Stockholm kan ha hela 11 000 gymnasielinjer att välja på! Antalet gymnasielever i Stockholm ligger runt 30 000.
Av ovanstående skäl (plus en massa andra som jag hoppas andra debattörer ska ta upp) kan debatten om PISA-skandalen inte begränsas till detaljfrågor. Själva friskolereformen måste utvärderas. Med sunt förnuft ska man komma fram till att vi behöver återställa en skola med den offentliga sektorn, dvs. skattebetalarna som enda huvudman.
Stefan Lindgren
Källa: Ideas and consequences of market principles in education: The Swedish case in an international perspective
http://www.kva.se/Documents/Kalendarium/2013/130311-12_PublicSynopsis.pdf
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.