Privatarméer härjar i östra Ukraina

Fyra av östra Ukrainas privatarméer. Medsols: Oleg
Ljasjkos 1 tusen man,  Timosjenkobataljonen 20 000,
Rinat Achmedovs 10-20 000 "hirdmän", Kolomojskijs
regemente plus två bataljoner 7 500

Kriget i östra Ukraina kräver ständigt nya offer.

Under ett enda dygn har 12 000 flyktingar kommit över gränsen till
Ryssland, fast människor - inklusive kvinnor, barn och ambulanser -
beskjuts när de närmar sig gränsen (Vesti 6/6).



I Slavjansk är den humanitära situationen allt sämre. När förtvivlade
pensionärer utan pengar ringer till Kiev får det veta att "det finns ingen
stad som heter Slavjansk".

I sina anslag meddelar juntans arméer att alla som hjälper folkuppbådet
och gör motstånd är terrorister. Ja, alla som innehar ett vapen är
terrorister.

Den grundläggande skillnaden, att det handlar om människor som försvarar
sina byar,sina städer sin trakt mot fascistiska arméer, ignoreras.

Det blir alltmer klart att de trupper som satts in i Turtjinov - och nu
Porosjenkos - straffoperationer inte är några lagliga förband. Det är lätt
förklädda privatarméer.

Så har exempelvis Julia Timosjenko skjapat en egen "motståndsrörelse",
Oleg Ljasjko har bildat bataljonen "Ukraina", Igor Kolomojskij ett
regemente och två bataljoner medan två andra oligarker,ägarna till
"Metinvest" Rinat Akhmetov och Vadim Novinskij skapat en frivilligarmé.
"Metinvest" har sina industrier just i regionerna Donetsk, Lugansk,
Zaporozje och Dnepropetrovsk .

Detta förutom det nybildade Nationalgardet som startats med främst
aktivister ur "Högersektorn" och planeras rekrytera 60000 personer.

Politikerna/oligarkerna hävdar att deras väpnade styrkor ska underställas
regeringen. Men med ekonomin i upplösning är det en illusion. Bildandet av
privatarméer visar att den ukrainska staten håller på att falla samman.
Julia Timosjenko förklarade redan före valet att om hon förlorade skulle
hon gå till "den tredje omgången av (orange)revolutionen".

Även om siffrorna för privatarméernas rekrytering är överdrivna, med tanke
på att Ukraina har ungefär en halv miljon man i sina säkerhetsstyrkor
redan, är de redan betydande maktfaktorer.

20 000 personer rapporteras ha anmält sig till Timosjenkos
"motståndsrörelse". Den leds av höga officerare i Ukrainas armé och
säkerhetstjänst.

Guvernör Igor Kolomoisky står som beskyddare av det nationella
försvarshögkvarteret i Dnepropetrovskregion, med 7 500 man, därav 1 700
frivilliga. Kolomojskijs "Dnepr"-bataljon deltog nyligen i en blodig räd
mot Mariupol.

Presidentkandidaten Oleg Ljasjkos bataljon "Ukraina" står under hans
personliga befäl.

Oligarken Rinat Achmetov har bl.a. värvat 500 arbetare från Azovsteel till
sin armé.


Chef för presidentadministration Sergej Pasjinskij (avgick idag) har
uttryckt sitt missnöje med Achmetovs värvning (han anses ju vara f d
Janukovitjs man) och säger att utan hans patruller skulle Ukraina ha
kunnat skapa tre reguljära bataljoner.

Enligt f d inrikesministern Jurij Lutsenko uppgör de sammanlagda
privatarméerna till 20 000 man.

Man kan föreställa sig vad det betyder för lokalbefolkningen att utsättas
för dessa privatarméer. De skjuter på allt som rör sig, inklusive med
tungt artilleri. De tillfångatar, förnedrar och torterar motståndare. I
maskopi med Kiev har man uppenbarligen för avsikt att svälta befolkningen
för att få den på knä. I erövrade byar skiljer man männen från kvinnor och barn,
ett välkänt mönster från naziockupationen av Ukraina 1941-45.

När juntan i Kiev talar om "olagliga" förband menar man förstås inte
privatarméerna, utan de folkuppbåd som bildats mot dessa.

Människorna gör motstånd. Ryssar tycker minst lika lite som andra folk
om att leva på knä. De fortsätter där deras morfäder och farfäder slutade.

Idag sköts en AN-30, ett av juntans spaningsplan, ned öster om Slavjansk.
Igår sköts en helikopter Mi-8 ned över Jampol, också nära Slavjansk.

Ukrainas president Petro Porosjenko  och Rysslands Vladimir Putin
träffades idag i Normandie och samtalade kort i c:a en kvart. Båda sade
sig vara vara överens om att ett eldupphör från båda sidor måste vara
första steget till fred.

Stefan Lindgren

Källa: http://ru.golos.ua/politika/14_05_15_batalon_lyashko_polk_kolomoyskogo_diviziya_timoshenko_infografika