Skolminister Jan Björklund har en helsida i SvD idag där han försöker leda i
bevis att det s k fria skolvalet inte har någon del i skulden för sjunkande
Pisa-resultat.
Bevisföringen uppvisar stora luckor.
Enligt olika mer eller mindre välgrundade rapporter är kanske
resultatutvecklingen lite sämre på orter med färre än 4 000 invånare och
begränsade valmöjligheter, menar Björklund.
Uppenbarligen är det här en alltför svårforcerad terräng för majoren. Här
krävs nog en mer komplex analys.
Man måste ställa fler frågor för att kunna dra slutsatser och fria
skolvalets effekter.
- Är det möjligt att mer "begåvade" eller socialt välsituerade elever sökte
sig bort från den lilla orten och därmed drog ner resultaten?
- Vad hände på lärarsidan när fler konkurrerade om samma lärare?
- Vad hände med pedagogiken när skolorna måste börja "sälja sig"?
- Är inte en rimlig tolkning av undersökningarna att införandet av "fria
skolvalet" och friskoleexplosionen splittrar resurserna och sänker den
allmänna nivån, och att små mindre konkurrenskraftiga enheter drar kortaste
strået.
Det är svårt att tro att det saknas ett samband mellan att Sveriges
resultat i de s k PISA-undersökningarna sjunker 2000, 2003, 2006, 2009 och
2012 och införandet av friskolereformen. Sina bästa resultat nådde svensk
skola 1995, innan friskolereformen slagit igenom.
Vi är ett litet land, med rätt små kullar, liten lärarkår osv.
Uppsplittringen av skolresurserna på ett ökat antal enheter kan inte annat
än urholka skolornas resurser och undervisningens effektivitet. Det är
elementärt.
Elever i Stockholm kan ha hela 11 000 gymnasielinjer att välja på! Antalet
gymnasielever i Stockholm ligger runt 30 000.
Majoren sitter med sitt kompani i snårskogen och hittar inte ut. Kanske lika
bra att lämna över till någon med bättre lokalsinne.
Stefan Lindgren
PS. I sanningens namn ska sägas att majoren är i gott sällskap. Friskolornas
varmaste anhängare är ju miljöpartiet som tros ingå i nästa regering. Vare
sig V eller Fi vågar säga de förlösande orden att avveckla friskolorna.
Har ingen anledning att kommentera beträffande Fi, men V är det enda riksdagsparti som konsekvent säger nej till aktiebolag/vinst i vård, skola och omsorg. Däremot vill V inte förbjuda privata skolalternativ utan vinstintresse, som stiftelser eller brukarkooperativ. Det handlar t ex om alternativa skolformer som Montessoriskolor. De parasiterar inte på välfärden.
SvaraRaderaRätt ska vara rätt.
En annan sak är om man ska tillåta t ex religiösa friskolor, som drivs utan vinst. Men det är ett helt annat problem.
Britta. Tack för din stridbara hållning. Du är ett föredöme. Men mina tvivel när det gäller v är alltför djupa. Räcker det/går det att vingklippa kapitalismens skugga? Min uppfattning är att 1. offentliga finansierade verksamheter ska bedrivas i offentlig regi. 2. ska skola, vård och omsorg bedrivas i annans regi ska den finansieras av "annan" och självfallet uppfylla krav som ställs i lag. 3. problemet med Montessori m fl pedagogiska riktningar kan tillgodoses i den kommunala skolan genom brukarråd. Finns tillräckligt intresse inrättar kommunen offentligt finansierad montessoriskola. (utesluter inte privat finansierade d:o). Vi hade ett väl fungerande system som politikerna raserade. Det ska nu tydligen döljas med skenreformer.
SvaraRaderaSom du vet finns det flera sätt att ta ut profit än genom vinstutdelning. Räntesnurrorna kommer att gå varma med en v-reform.