Håkan Nyberg, radikal konstnär som gick bort 2013, lämnade efter sig ett värdefullt arv av affischer och högklassig politisk konst.
Den här tändsticksasken trillade här om dagen ned i brevlådan. En av Håkans vänner ville påminna om honom.
Det är ganska typiskt Håkan. En pendang till Solstickans klassiska omslag. Men med helt annat innehåll. Istället för en anstrykning av medlidande med "samhällets minsta" sätter Håkan socialismen, till förmån för folket. Originalet gjordes 1936 av Einar Nerman, bror till Ture och Birger Nerman.
Håkans etikett borde mångfaldigas och spridas så att den finns överallt, t.ex. där "arbetarpolitikerna" uppträder med sina tomma löften typ 75 kr mer i månaden. Det hjälper inte att kapa kapitalismens skugga, "förbjuda vinster" och strejka lite mot systemimmanent utslagning.
Vi ser bedrägeriet runt omkring oss varje dag. Småsparare som blir lurade på sina pengar. Blufföretag som tjurrusar för att falla ihop som pannkakor. Tyska storpampar som glufsar i sig godbitarna ur folkhemmets kvarlåtenskap. Förberedelserna för ett nytt vinstgivande storkrig i Europa. Systemet är ruttet, har för länge sedan överlevt sig själv.
Ge inte upp! Tänd en Solsticka!
Stefan Lindgren
Håller med om att kapitalismen måste ersättas med socialism. Men frågan är: vad är socialism? Därom tvistar både socialismens förespråkare och dess belackare. En ansats är att definiera socialism som liktydigt med statligt ägande. Härav följet att staligt/kommunalt ägande inom ramen för ett kapitalistiskt samhälle utgör socialistiska öar. Med utgångspunkt från denna syn på statligt ägande menar andra att Sovjetunionen och de realsocialistiska staterna i Östeuropa var socialistiska stater. Trotsky liknade Sovjetunionen vid en kvaddad bil som går att reparera; en degenererad arbetarstat. De renläriga stalinisterna ser Sovjetunionen som arbetarnas paradis på jorden. De kinesiska kommunisterna anser att Stalin var bra till 70 % och att kapitalismen återupprättas efter Stalins död.
SvaraRaderaÄgandet är enbart det juridiska utanpåverket. Det gäller att se till de verkliga klassförhållandena. Från och med kollektiviseringen och förstatligande av jordbruket tillsammans med den utvidgade industrialiseringen i slutet av 1920-talet kan man säga att den nya byråkratiska klassen konsoliderade sin ställning i Sovjetunionen. De realsocialistiska staterna i Östeuropa baserades på sovjetiska bajonetter och en inhemsk byråkratklass. Till detta skall läggas frambringade svältkatastrofer i början på 1930-talet i bland annat Ukraina med miljontals döda, skenrättegångar med hundratusentals oskyldiga avrättade. Miljontals sända till Gulag. Inga demokratiska fri- och rättigheter. Detta är i större eller mindre omfattning uppenbart för vanligt folk. Därför föredrar man borgerlig demokrati och kapitalism framför socialism. Dessutom skall man komma ihåg att levnadsstandarden för folket i de kapitalistiska länderna var högre än den i Sovjetunionen och Östeuropa. För att vänstern skall kunna gå framåt måste den inse att försöken att byggs socialism i Sovjetunionen och Östeuropa var kvalificerade misslyckanden som inte berodde på en slump utan på en i grunden felaktig politik. Således gäller det att visa hur en demokratisk socialism skall se ut.