400 miljarder till järnskrot

Ebba Busch-Thor vill satsa 14 miljarder på pensionärerna.

Av fredagens DN framgick att politikerna nu smider planer på att
kasta in Sverige i en rejäl rustningsspiral. Utöver den anslagsökning
på 10,2 miljarder till 2020 som redan beslutats tänker man sig
satsa upp till 165 miljarder mer än beräknat under en tioårsperiod för att
"klara materielinköpen".

Samtidigt lever 18 procent av Sveriges pensionärer på gränsen
till fattigdom enligt EU:s beräkningar.



DN skriver:

"På grund av det försämrade säkerhetsläget beslutade riksdagen
2015 att den krigsorganisation som man beslutat om 2009 nu ska
övas och kunna mobiliseras inom en vecka. Men trots en
anslagshöjning för åren 2016–2020 så räcker inte pengar till all
den materiel som försvarspolitikerna ville köpa. Därför
tillsätter regeringen nu en utredning inför försvarsbeslutet 2020."

Det "försämrade säkerhetsläget" är förstås en parameter som
regering och krigsmakt och politiker själva i hög grad styr - med
budgetubåtar och falska larm om rysk upprustning, cyberattacker,
falska Hultqvistbrev och ryska nättroll.

"Att hålla i gång försvarets materiel och köpa in det som redan
beslutats beräknas för de närmaste tio åren kosta cirka 235
miljarder kronor totalt. Den siffran är troligen i underkant. 300
miljarder är mer realistiskt och när utslitna fartyg och flygplan
måste ersättas kan totalnotan uppskattningsvis bli uppåt 400
miljarder kronor", skriver DN.

Om försvarskostnaderna idag är 44 miljarder innebär en ökning
från 235 till 400 miljarder under tio år, en anslagsökning med i snitt 16,5 miljarder per år, vilket är 37,5% utöver  redan beslutade pengar.

Stannar rulhjangsen på 300 miljarder blir det ändå en ökning med 15 %


Som oppositionspolitiker kritiserade Peter Hultqvist
materielberget. Det gör han inte längre.

Sedan länge har också all verklig försvarsdebatt inställts till
förmån för ett extremt kostnadskrävande skalförsvar.

Samtidigt håller Sverige på att bli något av Europas fattighus,
för pensionärer åtminstone.

18,2 procent av människor över 65 år
löper risk för fattigdom enligt EU:s normer.
Snittet i EU är 14 procent.
I Norge och Danmark är det bara 9 procent som befinner
sig i farozonen.

Läs mera här.

KD:s förslag om 17 miljarder till en reform som ger pensionärerna
samma skattesatser som förvärvsarbetande är ett litet steg i rätt
riktning.

Min slutsats (som kanske inte är KD:s): Järnskrotet kan anstå.

Stefan Lindgren