![]() |
Alla, alla, alla i fria franska media säger att Macron vann. |
Enligt samstämmiga internationella media vann Emannuel
Macron gårdagens två timmar långa debatt med Marine Le Pen. Enigheten är
avslöjande.
Precis som före USA-valet negligerar analytikerna
varningssignalerna. Le Pen nämndes betydligt oftare på sociala media under
debatten än Macron.
Vanliga fransmän utan finansintressen kan säkert ha svårt att stå
ut med Emmanuel Macrons stålblick och hans hejdlösa ordsvall. Vad vet han, som
kan bli den yngste franske presidenten någonsin, som är miljonär, bankir och den
franska elitens självklara frontfigur om de fransmän som tjänar 1 500
euro - och mindre - i månaden?
Jag tror att den härskarstil han ådagalade mot
trebarnsmamman, den två gånger frånskilda Marine Le Pen – kvinnan som skulle
kunna vara grannfru till vem som helst, kan ha sänt ut negativa vibrationer bland
de franska tittarna. När han kallade henne "parasit" och "lögnare"
– som om hon missat en amortering till banken – gick han säkert för långt för
ett elektorat som brukar värdesätta stil och anständighet.
Från första stund gick han in för att mala ner Le Pen med tekniska
finter.
Nej, behållningen av att lämna EU skulle inte vara 9
miljarder euro, började han. Utan bara 6 miljarder. Och förresten, sa han, skulle det följas
av en räkning på 60-80 miljarder euro som Bryssel påpassligt hotat
Storbritannien med i veckan.
Han spelar helt öppet i lag med Brysselkamarillan och har
vallfärdat till Berlin för att få Merkels stöd. Frankrike kommer att styras av en kvinna, av mig eller Angela Merkel, inflikade Le Pen.
När Macron i veckan besökte de franska arbetarna
på Whirlpoolfabriken blev han utbuad, medan många passade på att ta selfies
tillsammans med Marine.
Le Pen konstaterade i debatten kallt att Macron tillhör den
sorts bankmän som skulle tillåta högre arbetslöshetsnivåer för att finanssektorn
bättre ska kunna plundra ekonomin. Hon anklagade honom i förbigående att ha pengar undanstoppade i skatteparadis, vilket han förnekar.
Hennes kanske starkaste kort gällde Macrons trivialisering
av islamistisk fundamentalism och gatuvåldet i Frankrike. Polismordet på
Champs Elysses härförleden utfördes av en islamist född 1977 i Livry-Gargan, en
förort nordöst om Paris, fängslad fyra gånger mellan 2001 och 2014 för
mordförsök, rån och våld.
"Att sätta alla i fängelse eller skicka dem utomlands låter
inte meningsfullt för mig", kommenterade Macron och anklagade Le Pen för att
sprida fruktan. Hans business-as-usual-attityd kan slå tillbaka.
Le Pen kallade Ryssland en "stor nation" och sade
att det "inte finns någon anledning att utkämpa det kalla kriget"
igen men hon underströk också att Frankrike måste hålla "vårt avstånd från både Ryssland och
USA". Gammaldags gaullism mot Macrons tro på EU och den transatlantiska länken (minus Trump).
Till skillnad från Le Pen vill Macron inte samarbeta med
Ryssland för att lösa konflikten i Syrien. USA kallade han "en
samarbetspartner i ett antal regionala frågor".
Under de senaste veckorna har Le Pen gjort flera skickliga
drag för att vinna de konservativa väljare som Francois Fillon lämnade efter sig.
Hon utsåg Nicolas Dupont-Aignan, borgmästare i Villepinte, till sin blivande
premiärminister. Det är en person som bl.a. hyllats för sin trovärdighet av
vänstersociologen Emmanuel Todd.
Dessutom kopierade hon skickligt ett avsnitt ur ett tal av
Fillon. Macronlägret gick genast i fällan och skrek om plagiat. Men
missade poängen att ett långt stycke ur Fillons tal faktiskt sömlöst kunde
lyftas in i ett Le Pen-tal, en blinkning till Fillons anhängare.
Jag tror att mediasituationen är så förljugen i Europa att de ständiga försäkringarna om Macrons 10- eller 20-procentiga försprång kan vara starkt missvisande.
Jag tror att mediasituationen är så förljugen i Europa att de ständiga försäkringarna om Macrons 10- eller 20-procentiga försprång kan vara starkt missvisande.
Och även om Macron tar hem spelet kommer Frankrike – och Europa –
inte att bli sig likt igen. Jag kan förstå att många har svårt att förlika sig med Le Pens retorik i invandrarfrågor. Men att detta nu resulterat i att en av Europas största nationer kommer att ledas av en nyliberal makroekonom med höjd pensionsålder, förlängd arbetsvecka och sänkt förmögenhetsskatt på programmet kommer att skärpa alla motsättningar mellan dem som har och dem som inte har i Europa.
Oppositionen mot det nyliberala
"gränslösa" globaliseringsprojektet kommer – oberoende av vår vilja,
av helt objektiva orsaker - att växa över hela linjen och förr eller senare kommer
EU antingen att demonteras land för land eller tvingas till en radikal inre
omprövning i riktning bort från överstatligheten.
Tvärtemot vad förståsigpåarna ständigt upprepar är inte EU
ett fredsprojekt. Historiskt tillkom det som ett projekt för att förlänga livet
på europeisk kolonialism och idag är det ett instrument för att säkra den
transatlantiska kapitalets grepp om Europa och Europas medverkan i
kommande krig mot Ryssland, Kina och andra länder som hävdar sin suveränitet.
Stefan Lindgren
Ramin Mazaheri, korrespondent för Press TV i Paris, tycker att Le Pen inte höll måttet. Hans rubrik sammanfattar: "Le Pen clowns at debate instead of taking anti-austerity seriously"
SvaraRaderahttp://thesaker.is/le-pen-clowns-at-debate-instead-of-taking-anti-austerity-seriously/
Det är Macrons kompisar i Bryssel som förbjudit PressTV:s sändningar i Europa. Tror inte Macron kommer att tacka för stödet. Hans sort är som Sarkozy - tog villigt emot mutor av Gaddafi. Sen skickade han bombplanen.
SvaraRaderaJag undrar hur många svenskar, speciellt av den yngre generationen som läst om nyliberalismens historia i Latinamerika och hur den utvecklade sig. Skrämmande.
SvaraRadera