2 september 2018

Inne i lögnfabriken

Svenska Atlantkommittén har nu tagit över en del av SVT:s granskande uppdrag.
SVT sände idag ett "danskt" reportage under titeln "Inne i
lögnfabriken".

Det visar på SVT:s dåliga omdöme att sända ett program som uppenbarligen varit i Nato-säck innan det kom i dansk påse.

Emellertid är programmet nyttig träning i hur propagandan om "fake news"
och Ryssland som den påstådda världsproducenten nr 1 byggs upp.


Reportaget börjar med att vi får följa en BBC-anställd reporter som vill
avslöja att ett reportage om en amerikansk soldat som skjuter på Koranen
fejkats i ett grustag utanför Petersburg.

Varför just där? Var han med? Eller har BBC månne sina agents
provocateurs inne i "trollfabriken" (International Research Agency). Det
får vi inte veta.

Men det är lätt att konstatera att nyheten i sig inte är falsk. Det har
verkligen hänt att USA-soldater övningsskjutit på Koranen.

Se tex här: http://edition.cnn.com/2008/WORLD/meast/05/17/iraq.quran/

Ett annat påstått förfalskat reportage handlar om en ryska som bor i
Tyskland och uttalar sig om tillståndet i det riket under pseudonym. Det kan
finnas många skäl till det.

Men sen ringer BBC-reportern upp och erbjuder pengar för att hon ska
fejka en story och hon tackar aningslöst ja till 500 euro. Men vad bevisar en
sådan provokation? Ingenting, mer än att kvinnan knappast var ekonomiskt
oberoende.

Reportaget fortsätter med att intervjua "Stop Fake" i Ukraina, som är en
USA-finansierad institution för att hjälpa regimen i Ukraina att bedriva
sitt krig mot Donbass. Stopfake.org lanserades den 2 mars 2014, bara
någon vecka efter statskuppen i Kiev, av studenter vid Mohylas
journalistutbildning och deltagarna i utbildningen Digital Future of
Journalism som drivs av State Department, USA. USA hade då totalt satsat
5 miljarder dollar på förberedelser till kuppen.

I ett "fejkat" reportage som lyfts fram säger sig en kvinna veta att ett
barn har korsfästs av onda ukrainare i Slavjansk. Kvinnans berättelse bevisar
naturligtvis ingenting. Och inte heller att den sändes på en rysk kanal.

Men i förbigående berättar så programmet om att goda krafter nu är i
rörelse för att stoppa Putins lögner. Det finns något som heter Atlantic
Council och där börjar en amerikansk tjänsteman tala om "fake news" och hur
viktigt det är för västvärlden att försvars sig. Till saken hör att
Atlantic Council är en Nato-anknuten organisation som i Sverige under
namnet "Svenska Atlantkommittén" driver kampanj för svensk
Nato-anslutning.

Vilken objektivitet kan man vänta sig från det hållet?

Stefan Lindgren 

PS. En iakttagelse. En journalist påstår sig i reportaget arbeta med att
kartlägga Putins trollfabrik för nyhetsbyrån RBK. Det lustiga är att den bevakningen
inte avsatt några som helst spår i nyhetsbyråns verksamhet. Det tycks mig att
en del ryska journalister är beredda att säga ett när de intervjuas av BBC och
liknande och skriver något helt annat när de är på jobbet. Vilket är deras
rätta jag?

2 kommentarer :

  1. Jag tittade på det programmet.... Ju mer jag såg desto mer såg jag att hela programmet var "Fejk" I slutet skrattade jag bara och skakade på huvudet. TROR "De" att vi går på detta. Inte tänkande människor i alla fall.

    SvaraRadera
  2. Det är säkert många journalister på SVT som inte mår bra och har dåligt samvete. Min uppfattning är att journalisterna inte får tid att göra det som anstår en journalist, nämligen att åstadkomma en verkligt genomarbetad research, att kritiskt granska och ifrågasätta material och ursprungskälla. SVT gör det ofta enkelt för sig genom att hänvisa till material och utsagor från andra nyhetsbyråer och tidningar i väst som BBC, Reuters, AP, Washington Post, New York Times eller en "kommentar" från en Carina Bergfeldt, en Bert Sundström eller en "djupanalys" från Erika Bjerström som om detta skulle garantera att Sändningstillståndets fakta och sanningskrav har uppfyllts. Det är visserligen sant och fakta att de hänvisar till andras källor. Men säger detta ju inget nom sakens fakta eller sanning. Här finns inget av ifrågasättande av källornas ursprung, inget av att höra båda parter, oftast bara uttalanden som någon slags bekräftelse på att journalistens egna tankar och slutsatser har giltighet. SVT har en ovanligt utvecklad benägenhet att gärna blanda in journalisternas egna spekulationer och åsikter och då med hänvisning till yttrandefriheten bara för att SVT avslutningsvis säger att journalistens kommentar/analys inte nödvändigtvis är SVT:s utan endast journalistens egen. Vem behöver virriga turer som dessa?

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.