Var finns Oblomov idag?

Oblomov gestaltad av Oleg Tabakov i Nikita Michalkovs film från 1979.

Jag upptäcker i Norstedts svenska synonymordbok att ett ryskt ord har
smugit sig in under rubriken lättja.

Som synonymer anges tröghet, indolens, slöhet, slapphet, lojhet,
försoffning, jfr flegma, (psykol.) arbetsovillighet, arbetshämning;
sysslolöshet, dagdriveri, flanerande, dolce far niente, oblomoveri.

Med vad är oblomoveri?


Det är säkert inte många som kan ge en uttömmande definition och tills
vidare saknar svenskan motsvarigheter.


Jag rekommenderar till läsning Nikolaj Dobroljubovs essä från 1859 Vad
är oblomoveri, i skicklig översättning av Erik Jonsson.

Godsägaren Oblomov, oförglömligt gestaltad i Nikita Michalkovs film (1979) med
samma namn, är mest känd för att ytterst ogärna stiga upp ur sin bädd.
Men han var så mycket mer. Han hade bestämda attityder:

"Detta betyder, att allt det, varom de (våra oblomover) talar och
dagdrömmer, är något för dem främmande och avlägset; i deras hjärtas djup rotar sig en enda dröm, ett enda ideal: det allra yttersta lugn, kvietism, oblomoveri.

Många går även så långt, att de inte kan föreställa sig, att människan
skulle kunna arbeta av lust, av begeistring. Tag och läs i Veckans affärsnyheter
tankegången om, att alla skulle hungra ihjäl till följd av sysslolöshet, om man genom jämn fördelning av rikedomarna skulle beröva privatpersoner drivfjädern till strävan efter att samla sig en förmögenhet. . ."

"De läser nyttiga böcker för att få veta, vad som skrives; de skriver
ädla uppsatser för att beundra den logiska strukturen i sitt eget språk; de talar
djärva ord för att få höra välljudet i sina egna fraser och tack vare dessa bli
lovprisade av sina åhörare.

Men vad övrigt är, vilket målet är med allt detta läsande, skrivande och talande — det endera vet de inte alls, eller också oroar de sig inte alltför mycket för detta."

"Om jag nu ser en godsägare, som lägger ut texten om mänskliga
rättigheter och nödvändigheten av personlighetsutveckling—då vet jag redan ifrån de första orden, att detta är en Oblomov.

Om jag möter en ämbetsman, som beklagar sig över det röriga och
besvärliga med korrespondensen—då är han en Oblomov.

Om jag hör en officers klagan över det tröttsamma i paraderna och djärva
resonemang om det onyttiga med långsam marsch o.s.v.— då tvivlar jag
inte på, att han är en Oblomov.

När jag i tidningarna läser om liberala undermedel emot missbruk och
glädje däröver, att äntligen det har uträttats, som vi länge har hoppats på och
önskat — då tänker jag, att detta skriver de från Oblomovka (Oblomovs gods. SL).

När jag i en krets av bildade människor med varm medkänsla för
mänsklighetens lidande, vilka i många år med oförminskad hetta berättat samma (och ibland nya) anekdoter om mutkolvar, förföljelser eller förtryck, olagligheter
och godtycke av varjehanda slag — då får jag ofrivilligt en känsla av att vara
förflyttad till det gamla Oblomovka".

Visst känner man igen gamle Oblomov. Idag kan han vara en äktliberal
politiker, en ombudsman, en hög jurist eller militär, en statsfinansierad "grävande
reporter", en s.k. MR-aktivist eller en UD-tjänsteman som får betalt utan att
behöva komma till jobbet - men var finns det svenska ordet som bäst träffar
det som Ivan Gontjarov gisslade i sin odödliga roman?


Stefan Lindgren


PS. Filmen "Oblomov" med svensk text finns att beställa som DVD för 29 € här.