FiB

3 maj 2021

'Klass i Sverige' vill inspirera till handling

Vad blev det av alla drömmar om ett jämlikare samhälle? I antologin Klass i Sverige ger fyrtio författare med specialkunskaper sig i kast med att förklara och analysera orsakerna till att Sverige under de senaste trettio åren gått från att vara ett mycket jämlikt och jämställt samhälle till att bli ett land med snabbt ökande klassklyftor.

Kaj Odelstål, Fagersta, har läst boken.


Bokens fyrtio författare utgår i sina analyser från den självklara samhälleliga motsättningen mellan arbete och kapital. Det gör att boken trots sitt sidomfång är läsvärd. (Jag återkommer dock nedan med några kritiska synpunkter.) Kapitelförfattarna är akademiskt skolade, från professors- till masternivå.

Boken är uppdelad på nio teman med två eller tre kapitel under varje. Kapitelrubrikerna har begreppet klass i någon sammansatt form. Läsaren får på de första hundra sidorna ta del av en noggrann och väl underbyggd klassanalys. I tema nummer tre förklaras med stringenta argument hur vår välfärdsmodell slets sönder av nedskärningar, privatiseringar och mäthysteri, läs New Public Management. Två teman tar upp kvinnors, invandrares och lågutbildades utsatthet på dagens arbetsmarknad och hur den även har försämrats för de offentligt anställda. Tron att gigekonomin skall göra att fler kan ta sig in på arbetsmarknaden avfärdas med övertygande argument. Den är enbart ett sätt att pressa ned lönerna och försvaga fackföreningarnas möjligheter till inflytande över arbetsförhållandena. Dagens klassamhälle har förorsakat försämrad hälsa hos dem som befinner sig långt ned på samhällsstegen. Att brott och straff har en klassmässig bakgrund är inget nytt för läsaren. Författarna ger också många belysande exempel på kulturens och massmediernas roll i dagens klassamhälle, och här får läsaren åtskilliga aha-upplevelser.

Efter ca 700 sidor avslutas boken med temat om den ekonomiska makten. Slutsatsen är att makten över vårt lands näringsliv i vid bemärkelse fortfarande finns hos de gamla kapitalisterna från tiden för industrialismens genombrott med familjen Wallenberg i spetsen. De avgör var fabrikerna skall ligga, vilka investeringar som skall göras och därmed vem som skall ha arbete och kunna försörja sig.

Att redogöra mer ingående för de 26 olika kapitlen är nästintill ogörligt. Jag nöjer mig med att lyfta fram ett "guldkorn" och det är skildringen av Malmös utveckling från positionen som en av vårt lands ledande industristäder till att idag i princip vara avindustrialiserat. Sociologiprofessor Stigendal låter läsaren uppleva denna historieresa med klassanalysen som guide. Hans beskrivning av denna process tycker jag på ett utmärkt sätt sammanfattar bokens syfte att förklara hur Sverige blev ett ojämlikt land där kapitalet har erövrat makt på arbetets bekostnad.

GAL-TAN-skalan håller inte
I dagens debatt framförs ofta åsikten att höger-vänsterdimensionen i svensk politik är förlegad. Svenskarna röstar inte längre utifrån klasstillhörighet, påstås det. Enligt detta synsätt skall den svenska valmanskårens beteende analyseras utifrån GAL-TAN-skalan, där GAL står för Grön-Alternativ-Libertarian (ibland "Frihetlig") och TAN står för Traditionell-Auktoritär-Nationalistisk. Denna tolkningsram belyses av några av bokens kapitelförfattare, och efter noggrann genomgång av tillgängliga socioekonomiska forskningsresultat är deras slutsats att klassröstningen fortfarande är ganska så stabil i vårt land och att höger-vänsterskalan håller streck. Analysen övertygar mig som läsare.

Den ideologiska motsättningen mellan höger och vänster måste utvecklas och fördelningspolitiska frågor drivas för att en framtida vänsterpolitik skall bli framgångsrik, hävdar författarna. Analyserna efter senaste valet 2018 utifrån GAL-TAN-skalan är ett villospår, och om den svenska vänstern i bred mening skall vinna väljare och val måste en rättvis politik utformas på klassmässig bas.

Några av bokens författare diskuterar det nya begreppet prekariatet. De människor som hamnat i den fållan har mycket otrygga anställningar med låga löner. Gruppen utgörs till övervägande delen av kvinnor. Analysen av prekariatet är bra, eftersom den sätter fingret på gruppen mycket utsatta arbetstagare. Men att prekariatet är på väg att ersätta den traditionella arbetarklassanalysen håller inte bokens författare med om. Otrygga anställningar med låga löner är inget nytt för arbetarklassen. Den marxistiska klassanalysen står sig: "…det är relationen mellan ägare och icke-ägare av produktionsmedlen som utgör den grundläggande relationen för klassamhället…" (s.458). Osäkra anställningar är snarare ett bevis på fackföreningarnas försvagning. Argumenten för införandet av RUT-tjänster är avslöjande för maktens syn på arbetsmarknadens svagaste grupper.

En av bokens stora förtjänster är den uppsjö av fakta som förklarar varför klassklyftorna ökar. Det nyliberala påståendet att privatiseringar, skattesänkningar och urholkning av arbetsrätten är lösningarna på rådande samhällsproblem avfärdar författarna med starka och underbyggda argument. Det är ett starkt skäl till att läsa Klass i Sverige för den som vill engagera sig i samhällsdebatten på alla nivåer.

Jag saknar dock ett kapitel om huruvida vårt EU-medlemskap har bidragit till ojämlikheten i landet. Då tänker jag inte enbart på den ekonomiska utvecklingen i nyliberalismens tvångströja, utan även på (o)möjligheten för oss som inte bor i storstäderna att påverka våra liv när det gäller arbetstillfällen och tillgång till offentlig service, som vård, skola och annan omsorg. Har maktöverföringen till Bryssel berövat oss inflytande över våra vardagsliv?

Inspirera till handling
Kan ett jämlikt Sverige med det goda folkhemmet som förebild åter skapas? Vi läser: "Arbetarrörelsen och vänstern i vid mening har ansvaret att reglera och kontrollera och begränsa privatkapitalets makt." (s.639) För att ta sig an denna gigantiska uppgift vill huvudredaktörerna av projektet Klass i Sverige gå vidare genom att mobilisera kampen underifrån på arbetsplatser och i bostadsområden och inte bara: "…beskriva dagens klyftor och existerande ojämlikheter, utan också inspirera till handling att i grunden förändra dem." (s.651) Receptet som skrivs ut är vaga förhoppningar om att inomkapitalistiska reformer, inte ett annat ekonomiskt system, kan skapa ett bättre och jämlikt samhälle.

Bokens innehåll är viktigt för en bred allmänhet, men språket är tyvärr många gånger alltför akademiskt, till och med oklart och svårtillgängligt. Modeord som används inom universitetsvärlden, exempelvis narrativ, adressera, subsumtion, gör delar av texterna nästintill obegripliga för en vanlig läsare. Ytterligare en invändning är avsaknaden av ett register. Ett sådant borde ha funnits i en så här omfångsrik bok. Läsaren vill kunna gå tillbaka till begrepp och resonemang.

I bokens sista del finns ett mycket ambitiöst förslag till studiehandledning för studiecirklar. Utmärkt! Men vilka är de tänkta cirkeldeltagarna? Att texterna ofta är akademiskt snåriga med språklig jargong riskerar att skrämma bort dem som vill skaffa sig en kunskapsbas för att ta ett envig med de nyliberala marknadsfundamentalister som dominerar debatten. Efter trettio år som gymnasielärare i samhällskunskap och historia ser jag åtskilliga pedagogiska problem med det föreslagna studiecirkelupplägget.

Läs mer om boken här. Boken finns i Internetbokhandlar för 279 kr och uppåt. Utgivarna tillhandahåller grupprabatter.

2 kommentarer :

  1. Karl Marx texter är även dom svårlästa.
    Hans inflytande tog loven av mer folkliga demokratiska rörelser.
    Är det inte samma sak med västvärldens progressiva akademiker att dom tar loven av mer sunt förnuftbaserade rörelser som inte alltid ser en klassfiende i konkurrensutsatta entreprenörer?

    SvaraRadera
  2. Nutida akademiker läser för mycket på engelska och kan därför inte skilja mellan engelska och vedertagen svenska. Jämför akademiska texter från femtiotalet.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.