Ryska posten

13 juni 2022

Återkalla ansökan, Niinistö!

 - Om Turkiets krav på Sverige och Finland varit kända tidigare hade någon finsk Natoansökan inte skickats in. Det säger den finske presidenten Sauli Niinistö i en intervju med tidningen Ilta Sanomat 9 juni.

Om detta är uppriktigt menat, vad hindrar Niinistö att begära att ansökan återkallas? Därmed skulle han också rädda Sverige från vidare pinsamheter. 

Det finns naturligtvis inga formella hinder att återkalla "ansökan". Enligt Nato-stadgan är Nato en organisation som stater inbjuds till genom enhälliga beslut. Någon sådan inbjudan har inte kommit. Och precis som Sverige/Finland signalerat sitt intresse av medlemskap kan de meddela att detta inte längre gäller.

Upp till bevis, Niinistö!

Fnurran i "medlemsprocessen" går förstås tillbaka på konflikten mellan USA och Turkiet. Turkiet har köpt det ryska luftvärnssystemet S400 som är överlägset USA:s Patriotsystem.

Som straff vägrar USA att sälja det nya stridsplanet F35 till Turkiet, medan däremot ärkerivalen Grekland får tillgång till det.

Dessutom har Turkiet ännu inte försonats med USA angående dess indirekta stöd till predikanten Fetullah Gülens kuppförsök 2016 (Gülen lever i exil i USA).

Turkarna är också ytterst irriterade av att USA stöder YPG/PKK med pengar och vapen, en kurdisk separatstat i Syrien som dels kränker det landets integritet, dels uppfattas av Ankara som ett hot mot Turkiets säkerhet.

För att sätta press på Washington blockerar Turkiet Sveriges och Finlands medlemsansökningar. I detta onda spel finns flera frågetecken.

Hur kunde Jens Stoltenberg så sent som 5 maj försäkra att det inte fanns några problem med Turkiet? Hur kunde Turkiet 4 april försäkra detsamma?

Vem tjänade det att Finland och Sverige med sina ansökningar 18 maj gick rakt i fällan och blev brickor i ett spel mellan de militära jättarna USA och Turkiet (Turkiet har ensamt betydligt större stående armé än Tyskland och Frankrike tillsammans)?

Mest tjänar det USA, som nu kan sätta press på Ankara: Om ni framhärdar så går Nato miste om godbitarna Sverige och Finland!

Det är enda förklaringen till springpojken Stoltenbergs handlande.

Det betyder dock inte att Nato-kramarna Niinistö och Andersson är fria från ansvar.

De hade undersökningsplikt, som det heter när man köper en bil utan bromsar. Och att de båda säger sig dela ansvar för rusningen till Nato friar inte Niinistö för att ha varit först ut och baxat Sverige framför sig.

För vissa militaristiska kretsar i Finland finns ett motiv att ansluta sig till Nato och det är hoppet om vedergällning för nederlaget i kriget 1944. Sverige har inte ens ett sådant sjukt motiv.

Det enda motivet för Magdalena Andersson var att vinna valtaktiska poäng genom att ta ifrån de borgerliga Nato-frågan, när nu folkopinionen såg ut att gå dem till mötes på grund av Ukraina-hysterin. Det är med andra ord ett fall av "inrikes utrikespolitik", en avart som politiker till höger brukade varna för så länge socialdemokratin förde en delvis progressiv utrikespolitik.

Att låta Sveriges framtid avgöras av snöd valtaktik är ett bevis för hur ideologibefriad socialdemokrats ledning har blivit. För att sälja ut 200 år av framgångsrik neutralitet för en grynvälling krävs en stor inre tomhet.

Nu har vi en situation med en EU-ansökan som kan leda till ett medlemskap som på olika sätt lider skriande brist på legitimitet:

* det har inte föregåtts av någon viljeyttring av svenska folkets majoritet, inte ens av någon egentlig debatt.
* det står i strid med grundlagen som bara öppnar för medlemskap i organisationer får fredliga ändamål.
* det har åstadkommits genom att i sista stund kohandla med Tuekiet i frågor som berör svenska politiska beslut om bl.a. asylpolitik.

Situationen med Niinistö och Andersson påminner om den gamla historien om Kalle och Bosse som druckit var sitt kvarter Explorer innan de tog bilen till dansen. Väl stoppade av  polisen svarade de i kör - från baksätet! - "Det var inte jag" på frågan om vem som körde.

Åtminstone förr var det ett sätt att undgå bestraffning. Men hur kommer man åt Andersson och Niinistös vådakörning?

Regeringen måste göra om och göra rätt! Inte utan folket den här gången.

Stefan Lindgren





Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.