Finns det raser bland människor? Eller är vi alla bara individer av homo
sapiens sapiens?
Bland USA:s vetenskapsmän genomförs regelbundet omröstningar (!) för att
avgöra den frågan.
I går hade Robert Aschberg och Karin Bojs (vetenskapsjournalist, tidigare
på DN, nu frilans) ett telefonväkteri i Radio 1 där de drev
uppfattningen att det inte finns några raser.
Tyvärr tror jag att sådana "antirasistiska" program motverkar sitt syfte.
Alla vet att det finns grupper av människor som skiljer sig bl a genom
yttre kännetecken. Det är ju bara en fråga om vad vi kallar detta.
Rasernas existens skulle inte ens upphävas om man så fann att den afrikan
som är ljusast i hyn är ljusare än den ljusaste kaukasier. Vad vi menar
med en rasegenskap är att normalfördelningskurva för olika folkgruppers
hudfärg skiljer sig markant åt.
Och varför man inte skulle kunna kalla dessa grupper för raser kan jag
inte förstå. Allting beror ju på vad man lägger i ordet. - inte heller Aschberg
/Bojs klarade sig utan att tillgripa ord som "folkgrupp".
Visst skulle man kunna byta ut ordet ras mot något annat för att de är så historiskt
besmittat, men det ser jag i så fall som en dålig form av språkvård. Bättre
då att använda ordet på ett sätt som motarbetar rasism.
Ungefär som arbetarrörelsens pionjärer efter en inledande period av
allmänt fosterlandsförakt kom fram till att det var klokare att ge begreppet
fosterland och fosterlandskärlek ett innehåll som bidrog till att isolera
en krigshetsande (fosterlandslös) överhet.
Man behöver inte gräva länge för att inse att det bedrivs forskning om
raser och skillnader mellan raser som kan vara till nytta för mänskligheten.
Sex procent av de genetiska anlagen sägs vara rasmässigt betingade. De
måste ju de kunna studeras precis som de 94 procent som inte varierar
mellan raser.
Allting beror på vad man gör med genetiken. Om man använder den som SvD
nyligen till en nylansering av Lobrosos kriminalteorier
(http://www.8dagar.com/2013/05/en-mordare-funnen.html). Eller om man
använder den till att exempelvis förbättra och förfina behandlingen av
olika sjukdomar?
Själva ordet "vetenskapsjournalistik" är en oxymoron. Vetenskapsmän ska
hänsynslöst söka lösa viktiga gåtor för mänskligheten medan dagens
journalister närmast är en del av underhållningsindustrin. Och de läser
inte böcker. De "förklarar" saker för vad de uppfattar som en korkad
allmänhet.
Om de åtminstone vågade erkänna sin okunnighet, sprida tvivel och
ifrågasätta, uppfostra läsarna i kritiskt tänkande.
I de (få) ABC-böcker som trycktes på den ryske tsaren Nikolaj II:s tid
fanns bilder på en höna och ett ägg. Vilket kom först? var en fråga som
sexåringar fick grubbla över.
Träning i förmåga att se saker från olika håll.
Stefan Lindgren
Denna blogg visar hur populistisk du har blivit. Och hur slarvigt du behandlar språket. Du slänger ur dig ordet oxymoron, vilket låter lärt men det betyder självmotsägelse.
SvaraRaderaDet finns ingen självmotsägelse i ordet vetenskapsjournalistik. Om du någon gång skulle fösökt förklara hur en solcell fungerar skulle du insett detta.
Och så påstår du, utan belägg, att "journalister inte läser böcker". Uppenbarligen har du varken hört på vetenskapsradion eller läst DN:s eller SvD:s utmärkta populärvetenskapliga program.
Din okunnighet och intellektuella lättja är nu så stor att du inte ens fattat problemet att förklara, för någon som inte studerat ett naturvetenskaplig ämne, vad ett nytt resultat innebär.
För övrigt har naturen inga hemligheter, men detta faktum ligger kanske över din horisont.
Liksom det faktum att rasbegreppet har en vetenskaplig definition och med denna finns inga mänskliga raser. Skillnaderna är för små.
Svante Svensson
OK, jag kan väl hålla med om att beskrivningen av kollegorna blev väl kategorisk. Det finns naturligtvis hederliga och samvetsgranna vetenskapsjournalister, även om i mina ögon c:a 80 procent av SR, DN, SvD går bort som dravel.
SvaraRaderaNär det gäller rasbegreppet tror jag att de vetenskapliga rönen talar ett i och för sig tydligt språk. Men innebär de att ordet "ras" bör utmönstras? I SAOB:s definition, ja. I NEO:s definition nej. Kolla själv ska du se.
Om SAOB eller NEO skriver något i lexikon är betydelselöst. Särskilt som de intar olika attityder.
SvaraRaderaNär det gäller juridiska texter är det så att de måste vara vetenskapligt hållbara. Juridikens fundament baseras på att det finns en verklighet, ett förlopp som vi kan fastställa. Om någon säger att hen inte var i mordlägenheten, kan saliv på en fimp tala om att hen ljuger. Det som då finns med i bilden är föstås att DNA analys accepteras eftersom det är vetenskap. På samma sätt kan en person som påstår att han hade låg hastighet överbevisas genom att mäta bromsspårens längd.
Således måste juridisk terminologi stämma med vetenskap. Oberoende av vad som är "politiskt" lämpligt. Hoppas du ännu är i stånd att begripa detta.
Ur vetenskaplig synvinkel är existensen av människoraser trams. Olika hudfärg finns, och några andra skillnader. Men överlappet genetiskt mellan människor är så stort att raser faktiskt inte existerar.
Detta är viktigare än diverse politiska fifflerier. Detta faktum slår nämligen sönder allt resonemang baserat på ras. Sånt är nämligen, som sagt, i ordets rätta mening TRAMS.
OK, vi kan komma överens om att RAS är trams. Men det är i så fall en språklig överenskommelse, att vi vill inte längre bruka det ordet som varit förknippat med så mycket ont och som vetenskapen har motbevisat. Alternativt kommer vi överens om att det kan användas ungefär som det används i anständiga sammanhang i åtminstone 80 år, för att grovt indela mänskligheten i några större grupper som har olika frekvenser av vissa yttre drag. Som ett sätt att ge språkdräkt åt den verklighet som minsta barn kan uppfatta. Man kan byta ut ordet mot nåt annat, t ex populationer som man ger olika prefix eller numrerar, men vad är vunnet med det? Sannolikt bara att vardagsspråk och byråkratspråk går isär.
SvaraRaderaBo Persson har en fråga till Svante:
SvaraRaderaOm det nu är så att man i genetiken talar om hundraser men inte om människoraser vad är det då som hindrar oss att i vardagslag tala om den svarta rasen och den vita rasen och så vidare?
Ungefär som att svart inte är en färg i fysiken men väl i de flesta vardagliga sammanhang
Det är intressant att dessa kommentarer leder till en populärvetenskaplig diskussion. Uppenbarligen finns mycket att tala om.
SvaraRaderaSom du vet bestäms alla levande organismer av en uppsättning gener. Dessa gener bestämmer inte alls allting, utan organismernas omgivning påverkar förstås väldigt mycket. Sedan ärver vi inte bara från kromosomerna och detta komplicerar det hela en del. I näst sista numret av Scientific American finns en upplysande artikel, som emellertid kan vara lite svår för allmänheten. Scientific American är ju skriven för människor med en ganska hög grad av "vetenskaplig läsförståelse".
Inom en art varierar förstås genuppsättningen från individ till individ. Detta är nödvändigt för artens överlevnad. Och detta är grunden för att alla mer kompilerade organismer har sexuell fortplantning. Den totala variationen av egenskaper kan varieras mycket längre och spridda gener ger alltså bättre överlevnadschanser för ARTEN.
Man kan beskriva det så att varje art har en fördelning av gener ungefär som en Gausskurva. Vissa gener är väldigt vanliga hos nästan alla. Andra gener finns bara hos några få.
Vissa gener finns förstås inte bara hos en enda art, utan många gener delar vi med mängder av arter. Man talar om en art när det är så många skillnader att det inte längre går att kombinera genuppsättningar vid sexuell reproduktion så att avkomman överlever och kan reproducera sig sexuellt.
Raser talar vi om när genuppsättningen inom en grupp är så distinkt olika varandra att det går att skilja "Gausskurvan" för den ena rasen från den andras. Det handlar alltså inte om en eller flera enstaka gener, som t.ex. de som bestämmer hudfärg, utan HELA FÖRDELNINGARNA måste kunna åtskiljas.
Jag har inte läst speciellt mycket om hundraser, men för de olika grupperna av människor är det så att så få gener är olika att man inte kan skilja rasernas fördelningar. Spridningen av genuppsättning bland de olika grupperna är så stor att det inte går att skilja "Gausskurvorna" åt.
Detta faktum är viktigt. Du kanske vet att i Carlssons geografi påstods, utan belägg, att "negern når bara till en tolvårings intelligensnivå".
Detta var fel förstås, De få gener som bestämmer hudfärgs har ingenting att göra med alla de andra komplexa egenskaperna.
Som du förstår Bo Persson, är vetenskap precis och ger oss verktyg att bekämpa rasism, som i allmänhet baseras på djup okunskap.
Med vänlig hälsning,
Svante Svensson
Enligt http://www.nature.com/nature/journal/v464/n7290/full/nature08837.html finns 65,% av den genetiska variationen för hundar inom en "ras" (OBS. engelskan talar om breeds för hundar), 31,1% mellan raser, 3,8 % mellan 10 grupper av raser (spaniel, retriever etc).
SvaraRaderaFör människor är 85% av variationen mellan individer, 5% mellan populationer inom samma "rasgrupp" och 10 % mellan raser.
Bo Persson svarar Svante Svensson:
SvaraRaderaOm man behöver en halv A4 för att INTE besvara en enkel fråga, så förstår alla att det här måste ligga en hund begraven. Och vilken är alltså denna hund i Svante Svenssons farbroderliga föreläsning. Jo, ett slags språkmetafysik. Eller - om man så vill - ett slags språkfundamentalism.
Det finns en i sig rätt användning av orden och den användningen tar Vetenskapen med stort V reda på åt oss fåkunniga.
Vi får inte till vardags tala om en svart ras eller en vit för i genetiken talar man inte om människoraser och vi får inte säga att svart är en färg för i fysiken är svart inte en färg.
Kan du inte tala om detta för dem som skrivit Svenska Akademiens nya "Svensk ordbok" i två band, Svante. Och sedan berätta för oss här på Stefans blogg vad de svarade.
Det har faktiskt hänt en del sedan Platons tid, Svante. Men det går tydligen utmärkt att i dag bli professor i Sverige utan att ha en aning om det.
BoP
Bo Persson!
SvaraRaderaEftersom du inte kunde ta till dig "1/2 A4" så får jag nog med Ingemar Stenmarks ord avsluta detta med att konstatera:
"Dä går int å förklara för en som int begriper."
Jag sätter punkt eftersom diskussion med en person som inte respekterar fakta är meningslös.
Bo Persson skriver:
SvaraRaderaHåll i sär fakta och stipulationer, Svante. Eller konventioner som Stefan säger. Och i språket, som vi här talar om, så är det ju konventioner som gäller. Ingen fast grund här alltså. Inget fundament att stå på. Även om fundamentalister i alla tider drömt om det. Och fortfarande gör det.
BoP