gerundium

27 september 2013

Syftet med registreringen

Lägst t v : John Takman (t v), följer en delegation romer med Katarina Taikon i spetsen som hälsar på Tage Erlander. Foto: Björn Langhammer/KB










En sak som man av någon förunderlig anledning helt glömmer att diskutera
när det gäller registreringen av romer ända tillbaka till sextiotalet är
syftet med registreringen.

Kan det ha varit gott?


Jag bor i Skarpnäck, en plats som länge varit och fortfarande är förknippad
med romer (tidigare kallade zigenare, dvs. från "andra sidan Ganges").

Här har det funnits romer mycket länge, från början i tältläger. På 60-talet lärde
jag känna socialläkaren John Takman som arbetat med "zigenarna" som det då hette
i Skarpnäck. Vi tillhörde olika läger i Vietnamfrågan, så vi var hund och katt
fram till 80-talet när händelseutvecklingen på nytt förde oss samman.

Han berättade ofta om sin tid som socialläkare vid Stockholmsbarnavårdsnämnd (30 år med början 1945).

"En av de första uppgifter som jag fick av min chef, Gunnar Inghe, var att åka ut
till Skarpnäck och kartlägga situationen för zigenarna som bodde i
tältläger där".

Situationen var fruktansvärd. Människor låg bokstavligen och dog på
fuktiga madrasser i sina tält.

"Jag gick upp till Hjalmar Mehr och sa: 'Du har 14 dar på dig att skaffa
bostäder åt de här människorna. Annars gör jag skandal'."

John fick sin vilja igenom.

Många år senare, på hans begravning, framträdde en äldre rom
som hade varit med den gången. Nyfiket hade han hängt på John när han
gick runt i tälten. På Johns uppmuntran hade han anmält sig till en
sjukvårdskurs och kom sedan att arbeta hela livet som sjukvårdsbiträde
på Huddinge sjukhus.

Många historier om John och romerna är obetalbara. Som när
han skulle bevisa att romer visst kunde lära sig läsa och skriva, och
låste in sig med ett gäng i ett hus i Bergslagen för en crashkurs i
svenska och välskrivning. Johns resultat drog kvällstidningsrubriker.
Han befriade många svenskar från sina fördomar.

Mot sig hade han en rätt omfattande kulturelit som sa att "zigenarna"
inte fick röras. De var så vackra, en sådan färgklick i sitt befintliga
tillstånd. Skola, bostäder i miljonprogrammet, krav på arbete etc.
skulle bara förstöra denna stolta kultur, sa man. Carl-Herman Tillhagen
och Ivar Lo-Johansson var de ledande anti-integrationisterna.

John Takmans arbete och den stora Zigenarundersökningen 1962-65 som han
initierade innebar utan tvekan en noggrann "registrering":

Man skulle undersöka de medicinska, sociala och kulturella förhållandena
i varje zigenarfamilj (jag använder här den term som användes då) och
uppskatta deras behov.

Man skulle lägga fram konkreta förslag om bostäder, utbildning
omskolning, etc, för varje individ och familj och ständigt trycka på för
att genomföra dessa förslag medan utredningen pågick.

Man skulle kartlägga sjukdomar och funktionshinder. Typiskt var Takmans
krav på ingripande direkt. Så krävde han t ex att zigenare omedelbart skulle
prioriteras i kösystemet till folktandvården, eller överföras till en privat
tandläkare, som en slags kompensation för många år av utanförskap och
diskriminering.

För varje enskild och familj skulle man registrera familj, stamtavla, ev
skolgång, läskunnighet; kulturellt, socialt och religiöst engagemang; kronologi
av yrken, yrkesutbildning och kompetensutveckling; civilstånd, bostäder,
kosthållning, sovmöjligheter och vanor; ev. födelsekontroll, aborter,
veneriska sjukdomar, medicinsk och psykiatrisk historia osv.

När nu höga vederbörande med närmast total medial uppbackning driver
kampanj mot den registrering som "det svenska samhället" nu ska be
romerna om ursäkt för undrar jag om de djupare motiven.


Vad är det bakomliggande syftet? Är det att på nytt
slå ett slag för en laissez-faire-linje som går ut på att alla som håller på att
drunkna i dagens allt mer ekonomiskt tudelade Sverige har att rädda sig själv?

Samhället har släppt mycket av de sociala ambitioner som exempelvis kom till
uttryck i "zigenarundersökningen". I dagens Sverige
intervenerar man inte för att lyfta eftersatta grupper. Man moraliserar
över och mystifierar problemen.

Jag möter romer i Skarpnäck varje dag. Tälten har bytts mode moderna
lägenheter i Skarpnäck, hästarna mot bilar, många är kulturellt och
religiöst engagerade - och integrationisten Takman fick rätt: Romerna 
integrerades i många avseenden utan att det automatiskt lett
till att deras kultur gått under, som Tillhagen m fl varnade för.

När nu hela överheten gråter krokodiltårar över registrering av
den romska minoriteten - utan undersökning av vad som varit vad - och lovar att
"befria" dem från all registrering, så är jag - ursäkta mig- mycket
misstänksam till det egentliga syftet.

Handlar det i själva verket om en låt-gå-politik i  sociala frågor som genomdrivs

under tal om frihet och minoritetsskydd?

Jag misstror dessa samvetsömma ministrar som i själva verket
förvandlat registreringen av människor till industri (FRA + NSA = sant).
Tro dem inte!


Stefan Lindgren

7 kommentarer :

  1. "Registreringen" skriver Stefan Lindgren och går tillbaka till John Takman och 60-talet. Vad det nu främst handlat om är att polisen idag tydligen registrerat tusentals romer enligt släktskap. Romer som helt säkert är medvetna om vad som hände på 60-talet, som t ex Hans Caldaras, har starkt vänt sig mot detta. Det är såklart nödvändigt att lyssna till vad romerna själva har att säga om hur de registreras - eller hur?
    Ola Persson

    SvaraRadera
  2. Det är inte jag som gått tillbaka till 60-talet- Det är media som ser en obruten linje mellan 60-talsregistren som byggdes upp för "zigenarutredningen" och polisregistret i Malmö. De är alla uttryck för det svenska samhällets rasism, menar man. Är det inte bra att se vad de har använts till? Hade det aldrig förekommit någon "registerering" av "zigenarna" hade vi fortfarande kallat dem "oönskade främlingar" (först när man registrerade dem upptäckte man att flertalet var födda i Sverige) och de hade legat och dött i sina tält. Inte undra på att batongmormor gråter krokodiltårar över "den etniska registreringen".

    Stefan Lindgren

    SvaraRadera
  3. Varför tror du att så många romer reagerar?
    Ola Persson

    SvaraRadera
  4. Det är väl inte så konstigt att många de reagerar som saken framställs. Det var många som reagerade när Maj Runcis avslöjade etniskt grundade tvångssteriliseringar av romer också. Fast detta aldrig förekommit i sinnevärlden. Det framgick av det finstilta.

    Stefan Lindgren

    SvaraRadera
  5. Sorry Maija Runcis, skulle det va.
    //Stefan

    SvaraRadera
  6. Stefan, jag tror du blandar ihop äpplen och päron. 60-talsregistret kom ju till för att ge romerna rättvisa. Medan det nu aktuella registret kommit till i enbart negativt syfte (En jämförelse är SÄPOs register av vänstern). Polisiär registrering av etniska grupper är alltid av ondo!
    Kurt Graverholt Sörensen

    SvaraRadera
  7. Det är inte jag som ser en rät linje mellan 60-talsregistren och den nu aktuella registreringen. Det är finliberalerna som målar upp en rät linje från Hitler över de svenska zigenarregistren till Malmöpolisens register

    [– Polisen uppsökte läger, stormade in och 1954 upprättade man romska registerkort där märkta med ett Z och ett nummer. Det påminner väldigt mycket på hur man registrerade folk under förintelsen, säger Eskil Frank som är överintendent på Forum för levande historia. källa: Svt.se].

    Jag tycker man ska skilja på saker och ting. Etnisk registrering förekommer överallt - redan födelsenumrets sista siffror talar om att du är "eljest". Men vilket är syftet, hur används uppgifterna i praktiken?

    Den dagen Ullenhag erbjöd alla arbetslösa romer jobb skulle jag börja lyssna på honom. Skulle tro att det idag är den faktor som mest av allt hindrar romernas väg till likaberättigande.

    Misstänker att registerfrågan kommer att tjäna som alibi för att inte göra något, t ex mot den nya romska invandringen av tiggare från Sydösteuropa. Nu precis som då gäller politiken: Rör dem icke - respektera deras etniska identitet!


    Stefan Lindgren


    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.